Fullmäktiges beslut att fortsätta eller förkasta
foto Vasabladet.jpg

Frågan om att återuppta förhandlingar med Vasa eller att förkasta avtalet och avsluta diskussionerna ska beslutas av Korsholms fullmäktige, och det ska göras den 2.4. På måndagens kommunstyrelsemöte rusade kommunstyrelsen iväg mot nya förhandlingar med Vasa med motiveringen att 200 anmärkningar till fusionsavtalet har kommit in och för att Korsholmarna i den rådgivande folkomröstningen underkänt avtalet. Detta är inte ett beslut som styrelsen har mandat att ta, utan ett beslut som isånafall ska fattas av fullmäktige. 

Förslaget

Därför kommer jag som gruppordförande för SFP gruppen i Korsholm på fullmäktigemötet den 2.4 under ärendet godkännande av föredragningslistan att föreslå att fullmäktige konstaterar att ärendet om samanslagningsavtalet är brådskande och tas upp till fullmäktiges behandling.

Jag gör bedömningen att minst 22 dvs över halva Korsholms fullmäktige ser denna fråga som nödvändig att diskutera och besluta om i kommunens högsta organ, därför ser jag det som mitt ansvar att lägga förslaget. 

Fullmäktige bestämmer

Eftersom att ärendet är berett är detta förfaringssätt fult möjligt.

Fullmäktige får nu den 2.4 ta ställning till att antingen förkasta avtalet eller ge kommunstyrelsen förnyat mandat att förhandla med Vasa om ett nytt avtal som beaktar de 210 anmärkningarna som invånarna har skickat in. 

Lyssnar på invånarna
IMG_7321.jpg

Korsholmarna i den rådgivande folkomröstningen

61,6 % vill inte att Korsholm går ihop med Vasa och 36,8 % vill, resten valde att inte ta ställning.

Byarna har röstat flitigt med valdeltagande runt 80 %. Det totala valdeltagandet var 76,4 %.

Fullmäktige beslut 2.4

Vi fullmäktigeledamöter får nu drygt två veckor tid att analysera resultatet fram  tills den 2.4, då det slutligtiga beslutet ska tas av fullmäktige.

För egen del har jag hela vägen ansett att sakargumenten stöder en fusion och att känslor ska lämnas utanför debatten. Men med det sagt är också slutresultatet i den rådgivande folkomröstningen tydligt. Majoriteten av korsholmarna är inte redo att bli Vasabor och fortsätta tillsammans. Mycket tråkigt anser jag som fortfarande tror en större stad skulle ge bättre utvecklingsmöjligheter för hela regionen.

Röster enligt röstningsställe i Korsholm

Röster enligt röstningsställe i Korsholm

Röstar inte ja


Personligen ska jag erkänna att det är tufft att tänka tanken att inte rösta för en fusion, men med detta resultat känns det ännu längre bort att ignorera kommuninvånarnas tydliga ställningstagande. Jag är fullmäktiges första viceordförande i Korsholm och gruppordförande för SFP-gruppen, dessa uppdrag gör att jag förväntas representera hela Korsholm och dess invånare, och även att kunna sätta egna preferenser åt sidan. Det tänker jag också göra den 2.4 om kommunstyrelsen föreslår för fullmäktige att vi enligt plan röstar om en samgång. Jag tror fortfarande att en samgång med Vasa är det enda rätta för Korsholm och hela regionen, men den tiden är inte nu.

För min del blir det inget ja den 2.4, jag respekterar resultatet av den rådgivande folkomröstningen och röstar nej.








5 bitar som behöver falla på plats för ett välmående samhälle

Min politik och mina åsikter grundar sig helt och hållet på en vilja att nå ett välmående samhälle där människor vill och får utbilda sig och där alla orkar och mår bra genom hela arbetslivet. Här tänkte jag lyfta några saker som jag anser avgörande i strävan mot ett välmående samhälle.

DSC_0177.jpg

Vi behöver stärka stödnätet kring unga och psykisk hälsa 

Unga mår rekord dåligt, eller den delen som mår dåligt mår rekord dåligt. Riskerna för utanförskap och ensamhet är högre än någonsin och behöver minimeras. Vi behöver mellan alla sektorer arbeta för ett samarbete kring unga. Vi behöver ta ansvar och ibland även göra obekväma val då vi är de vuxna som ser till ungdomar som mår dåligt. Vi måste se människan som mår dåligt, vi måste agera och våga möta det obekväma samtalet. Ett stärkt samarbete mellan bildningen, tredje sektorns tjänster och den kommunala eller samkommunala servicen behövs. Och var börjar vi? Med dig och mig. 

Förebyggandets betydelse

Oberoende om vi pratar om våld i hemmet, missbruk eller mobbning så har de alla en gemensam nämnare. Förebygg. Vi behöver bli bättre på att förebygga och arbeta för ett våldfritt och respektfullt samhälle där varje människa förstår sina konsekvenser och alltid respekterar sina medmänniskor, oberoende av kön, sexuell läggning, ursprung eller funktionsförmåga. Förebyggande arbete ska inte göras för invecklat och handlar inte om punktinsatser i skolor eller på arbetsplatserna. Förebyggande kan vara hobbyn, minskad mobbning eller en trevlig arbetsplats. Förebyggande arbete ligger på allas ansvar och vi kan och behöver alla bidra – tillsammans bygger vi ett välmående samhälle.

Socialt skydd – för varje individ. 

Varje människa behöver få välja sin egen väg, men vårt samhälle måste stöda dem som just nu inte kan ta hand om sig själv och försörja för sig själv. Vårt samhälle måste arbeta för att stöda människan tillbaka till det sociala samhälle som vi är och förstå att se förbi summor och tidigare insatser. Nästa regering får i uppgift att reformera socialskyddet. Det socialskydd som jag vill se är ett system där det finns så få bidrag som möjligt, som den som behöver lätt kan söka, beviljas och fortfarande ha kvar stöd trots att personen skulle ta emot ett jobb på kort tid. Dagens bidragsdjungel bygger inget välmående samhälle. 

Barn har rätt att vara barn, oavsett familjeförhållandet 

Visste ni att ungefär var fjärde barn i en skolklass har en förälder med missbruk eller psykisk ohälsa? Dessa barn kallas ”de glömda barnen” och blir ofta förbisedda eller stämplade som omöjliga eller för blyga. Dessa barn behöver stöd, nätverk och förståelse för hur de ska fungera när en förälder inte mår bra. Vi behöver introducera barn till kamratstöd och vi behöver lita på experterna som möter barnen och som har förståelse för hur vi ska bemöta dem. Barnens föräldrar behöver också hjälp, socialskyddet och arbetsplatshälsovården är avgörande, och behöver stärkas som en trygghet för föräldrarna. Då barn behöver hjälp behöver ofta också föräldrarna hjälp, det behöver vårt samhälle garantera. 

En vårdreform, men inte en som ser förbi människan. 

Regeringens vårdreform skulle minska de offentliga utgifterna, förbättra kvaliteten på vården och göra den mer jämlik för alla. Det vi har sett under den här regeringsperioden visar att inga av kriterierna nu uppfylls, och det bästa resultatet vi kan hoppas på är att reformen ännu hinner falla innan sittande regering byts ut. 

Fallet med Esperi i Kristinestad visar hur försiktigt man behöver vara då företag som vill göra vinst tillåts konkurrera med det offentliga inom social- och hälsovården. Valfrihet och företag i vårdsektorn är i sig ingen dum idé. Men lagen behöver vara entydig: patienterna ska gå före vinstjakten. Jag vill se en vårdreform med valfrihet och tydliga regler för vilken nivå vården ska ha. Varken unga eller gamla, svenskspråkiga eller papperslösa ska få lämnas osedda eller utan hjälp efter en vårdreform som bygger ett välmående samhälle. 


alla+semin.jpg


En lång väg att gå

Otroligt mycket arbete finns framför för den som vill skapa ett välmående samhälle. Igår höll vi det andra ‘‘Ung och missbrukare’’ seminariet i min valkampanj tillsammans med David Björkström. Också där lyfte vi i panelen med David, jag och Heidi Svartsjö som expert upp sånt som jag skrivit om i det här blogginlägget. Vi vet att vi har rätt om vad som behöver göras, eftersom vi har värderingar som säger att samhället ska ge likadana förutsättningar för alla. Alla har inte såna värderingar. Mina värderingar tar jag förstås med med till riksdagen i vår om jag får väljarnas stöd.


Christoffer IngoComment
Korsholms informationstillfällen och unga

–’’SU kunde fixa fler unga till kommunens informationstillfällen om samgången med Vasa’’. Det har jag fått höra den här veckan och samma sak fick jag höra förra gången det var frågan om höranden inför förhandlingarna. Nej det fixar vi inte!

BAAA69A2-9643-4226-B6C2-1C6753CFFE06.JPEG

Hur vill unga INTE informeras?

Nu debatteras det på olika trådar om 3st under 20 åringar, varav en jobbar för SFP och råkar vara bosatt i Solf, är en tillfredsställande mängd unga på ett infotillfälle ordnat av kommunen. Den debatten kan få ta slut här.

Jag hoppas att ni har klart för er: gammalmodiga sittningar med kaffe och stela kommunalpolitiker är inget som lockar ut ungdomar på 2010-talet. Varför skulle man vilja sitta och höra på upprörda äldre män då man kan sitta hemma och skapa sig en egen uppfattning, för att efter det diskutera saken med den man röstat på i kommunalvalet eller med kompisarna runt ett kaffebord.

Bästa kollegor i Korsholmspolitiken och andra intresserade: förvänta er inte ökad rusning av unga till infotillfällena de kommande veckorna. Men föregå gärna med gott exempel för de som faktiskt kommer. Det kan löna sig att även se över sitt eget beteende på Facebook och ställa sig frågan: gör jag mitt bästa för att verka som en vettig diskussionspartner i ungdomars ögon?

Hur vill unga informeras

Hur ska man då kunna informera den yngre generationen som den eventuella samgången främst berör? I kommunstyrelserummet då vi första gången diskuterade antalet infotillfällen yttrade jag en vilja om att satsa på två stora traditionella infotillfällen likt de 4 som nu ordnas, anlita en kommunikationsbyrå för att t.ex. sammanställa en informerade åsiktsneutral video som kan laddas upp på youtube och andra kanaler där man når flerfaldigt fler än på 4 infotillfällen.

För frågor om avtalet ska kommunens kommunikationsansvariga ända fram till omröstningen stå till förfogande, något som de ju också nu gör.

Nu håller vi 4 informationstillfällen, och någon informerade modern grafisk video kommer det inte att bli. En bra gissning är att de fyra informationstillfällena lär vara varandras kopior och att medelåldern lär vara rätt hög. Själv har jag insatt i min kalender att jag ska komma och lyssna in stämningen den 5.2 i Kvevlax och jag har förstås gärna fel i mina antaganden.

Gå vidare och respektera olika åsikter

Med den här utredningen så hoppas jag att vi bara konstaterar att upplägget för informationsgången inte är tänkt för de som är födda på 90-talet eller senare. Utan att de får ta sig an informationen på annat vis. För organisationen (SU i Korsholm) som jag representerar kommer inte kvotera in såna som inte är intresserade. Vi hade hoppats på en mer modern information.

För att ännu styrka dessa antaganden om stämningen i kommunen konstaterar jag att vårddirektören igår under arbetstid på HVC blev fasthållen och med knytnäve hotad av en upprörd äldre Korsholmare. Hoten är förstås anmälda och ingen fysisk skada lär vara skedd. Men med sånt här beteende är det inte konstigt om smarta unga undviker allmänna informationstillfällen. Som fullmäktiges första vice-ordförande kan jag inget annat än hoppas att hoten mot vårddirektören var en engångshändelse och att ingen annan Korsholmare, anställd eller ej i framtiden utsätts för hot eller våld på grund av en politisk åsikt (något som vårddirektören aldrig har utryckt i tjänst). Korsholmare, håll skillnad på sak och person.

En samgång med Vasa är ett hot mot svenskan - eller?
foto Vasabladet.jpg

Varje dag får jag läsa eller höra om att någon tycker att svenskans ställning i Finlands framtid avgörs i Korsholm. Att Korsholmare efter en fusion enbart skulle få service på finska i ett Vasa där svenskan inte skulle vara i majoritet.

Farhågorna ska tas på allvar. Jag ser varje vecka på olika sätt och vis hur svenskan i Finland inte tas på allvar. Man behöver inte vara länge i huvudstaden före man inser att till och med dagens Vasa framstår som ett paradis för en svensktalande, trots utebliven fulljour och allt annat som vi har ministerietjänstemän och regeringen att skylla på. Håller vi oss kvar på ministerierna där framtida lagstiftning annan förvaltning behandlas hittar vi samgångens främsta argument:  Korsholm är okänt.

Vad innebär en samgång med Vasa språkmässigt?

Den 23.10 ordnades ett seminarium vid Vasa Universitet där ett av teman var förutsättningar för en tvåspråkig kommun efter kommunsammanslagning. Jag hade själv inte möjlighet att delta, men jag har tagit del av materialet som Siv Sandberg, kommunforskare vid ÅA, presenterade. Efter en eventuell samgång med Vasa skulle vår nya kommun ha följande språkfördelning: 60% finskspråkiga, 33% svenskspråkiga och 7% med övrigt modersmål. Enligt Sandberg är det inte helt riskfritt att slå ihop två språkgrupper.


Siv tog Borgå som ett exempel. På 90-talet blev Borgå och Borgå landskommun en enda kommun. Den svenska servicen försvagades utan att någon egentligen hade för avsikt att försvaga den. Varför? Jo, vad ingen hade tänkt på var att de finskspråkiga skolorna var stora och centraliserade enheter och de svenskspråkiga var små och utspridda. När det blev ekonomiskt sämre tider gjorde man som man brukar göra: börjar med att stänga de små enheterna. Avsikten var inte att försvaga svenskan, utan att minska på kostnaderna. Men den svenska servicen strök också med. Hur många hade kunnat tänka ut det händelseförloppet? Siv gav råd hur man kan undvika detta. När man planerar kommunens service ska språket också beaktas som en del av helheten. Det hade man inte gjort i Borgå, utan man hade antagit att det var självklart att det finns och alltid kommer att finnas service på båda språken.

Politiken styr

Allt som jag just beskrev är politiska beslut. Vill man ha politiska beslut som främjar tvåspråkighet är det så enkelt som att rösta på politiker som ser ett mervärde i en tvåspråkig kommun. Förra veckan kom jag över en excel-fil där en fullmäktigeledamot i Vasa hade räknat ut hur fullmäktige i Vasa+Korsholm hade sett ut med kommunalvalsresultatet 2017.

Siffrorna talar för sig själv. Oberoende om fullmäktige skulle ha 59 medlemmar eller 67 är överlägset största partiet SFP, och största delen SFP:are hemma från Korsholm. Kolla lite på denna excel och fundera på hur hotad svenskan är med dessa beslutsfattare?

Skärmavbild 2018-10-29 kl. 16.11.05.png

Sen hoppas jag Korsholmarna går och röstar i den rådgivande folkomröstningen, för jag oroas över ett allt för lågt valdeltagande. Ju högre sådan vi får, desto tyngre väger resultatet.

Tiden går fort då man har roligt och visst ska man också vila för att orka
DSC_0041.jpg

Alla känner säkert igen sig i att vissa veckor går fortare än andra. Den här veckan har verkligen varit en sån som bara sprungit iväg, likt många andra. Den här veckan har också varit en rätt vanlig vecka för mig (om det nu finns några sådana)

Måndag

I måndags var det kommunalpolitik i Korsholm för hela slanten då vi i Korsholms kommunstyrelse behandlade nästa års budget för första gången.

Tisdag

I tisdags hölls jag hemma och deltog i 3 olika Skypemöten. Endera SU eller SFP relaterade sådana, där emellan satt jag i telefon. Mycket av mitt jobb går bra att göra lite varifrån som helst så länge jag har mina viktigaste arbetsredskap: dator och telefon. Tänker inte gå in på hur många timmar jag använder telefon varje dag, men det är många.

Onsdag

I onsdags tog jag 05.50 tåget från Vasa till Helsingfors för att mötas med kollegorna i de andra ungdomsförbunden. Efter det höll jag utvecklingssamtal med en anställd och därpå förberedde jag kvällens förbundsstyrelsemöte.

Torsdag

Torsdagen inleddes med partistyrelsemöte mellan 8-10, några timmar hederligt kontorsjobb fram till ministerie träffen på undervisnings- och kulturministeriet. Där jag lobbade för Älvbyarnas och Veikids ansökan om att få grunda en språkbadsskola i Veikars med mycket gott resultat. I stil med att ministerie tjänstemännen som föreslår för ministern ser positivt på språkbadsskolan och uttryckligen Veikars som placering. Nu hänger allt på utbildningsstyrelsen och pedagogiken i ansökan.

Och kl 14.00 som varje vecka deltog jag på gruppmötet med svenska riksdagsgruppen i riksdagen. På kvällen ett inofficiellt möte med en riksdagsledamot och så var den dagen i paket.

Fredag

Äntligen fredag! Dagen började med morgontåget från Helsingfors till Åbo för att moderera den första av 4 delfinaler i SU:s och FSS:s debattävling. Debattävlingen är ett samarbete mellan SU och FSS där andra stadiets studerande lär sig bl.a. att debattera och att använda retorik. Alltid lika kul att se hur duktiga de tävlande är, då de får debattera allt mellan himmel och jord utan att på förhand veta om de skall vara för eller emot argumentet. Dagens tävling vann Ekenäs gymnasium, som jag får träffa igen i den stora finalen i Januari då de tävlande slåss om en resa till Bryssel. Efter tävlingen fortsätter mitt tågande och ikväll är jag tillbaka i Österbotten och planerar hålla en lugn helg, det behövs sådana också.

fullsizeoutput_557.jpeg


Det där med att orka

Det har varit mycket skriverier om vad en politiker förväntas orka, samt hur mycket man ska klara av att prestera. Den senaste veckan har De Grönas partiordförande tvingats säga upp sitt ordförandeskap pga depression, en mycket tråkig historia. SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson kommenterade  att hon i sin tur via ett sjukhusbesök förra året fick lära sig att säga nej och samtidigt ta hand om sig själv. Otroligt viktigt, och något som jag också försöker påminna mig själv om.

Dock är det en sak som jag tror har en enorm vikt då man ska orka jobba hårt och långa dagar. Det är att man jobbar för ett visst mål, sätter upp delmål och att man får ha roligt och se hur olika projekt lyckas. Jag känner åtminstone att små och större framgångar gör en stor skillnad på min ork. Må det så vara ett lyckat besök på ett ministerium, en par tusen euro flyttade från en sak till en annan ännu viktigare sak i en budget eller varför inte någon som ringer upp eller skickar att man gjort något bra. Dessa saker gör att jag mår och orkar  bättre.

Många små positiva saker i livet gör skillnad. Det unnar jag alla oberoende om man är politiker eller inte. Vi politiker sen å andra sidan måste nog tåla ganska mycket. Men om man jobbar framåt och har ett klart mål klarar man också bättre av motgångarna man stöter på. Mina mål ären bättre utbildning, en bättre arbetsmarknad med högre sysselsättning, ett välmående samhälle och en framgångsrik landsbygd. Så länge jag varje dag får jobba med detta och nu som då kan ta några lugnare dagar tillsammans med sambo och familj, då är jag säker på att jag kommer orka, och samtidigt ha roligt på vägen. Med dessa ord tar jag helg.

fullsizeoutput_5cf.jpeg



Christoffer IngoComment
Sant och falskt om Korsholm-Vasa

I skrivande stund sker förhandlingar om ett samgångsavtal i Korsholm och Vasa - ett mycket omdebatterat avtal. Frågor om SFP i Korsholm inte har en språkstrategi att följa har ställts från olika håll och kanter i media.

Så säger SFP:s partiprogram

Om man skulle vilja välja en åsikt är SFP:s problem att våra linjepapper och vårt partiprogram inte klarar av att ta ställning till frågan om en eventuell samgång mellan Vasa och Korsholm. Partiprogrammet tolkas i detta fall såsom läsaren själv vill, vilket har visat sig vara ytterst problematiskt.


Å ena sidan säger partiprogrammet att ’’enspråkigt svenska förvaltningslösningar, institutioner och miljöer skapar förutsättningar för en levande tvåspråkighet och stöder den finlandssvenska identiteten och kulturautonomin.’’

Detta är helt nödvändigt när det kommer till bland annat utbildning, rättsväsendet och sjukvården. Men Korsholms kommun är inte enspråkigt svensk, och kommer aldrig heller bli det. Korsholms kommun är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk. Att förvaltningsspråket är svenska gör inte kommunen till enspråkigt svensk. Det här är viktigt att komma ihåg. Partiprogrammet säger ingenting om svenskspråkiga kommuner, men belyser däremot upprepade gånger att besluten ska fattas nära dig.  Vad som räknas som nära är däremot subjektivt.

Å andra sidan vill SFP:s partiprogram se starka primärkommuner som handhar och garanterar basservice på svenska. Detta är ett allmänt ställningstagande för kommunfusioner och något som SFP har drivit på i tidigare regeringar.

I Svenska Riksdagsgruppens skuggbudget från förra året ser man också ett ställningstagande för kommunfusioner. Gruppen vill i statsbudgeten stödja frivilliga fusioner ekonomiskt, i riktning mot starkare primärkommuner.

Nationell svenskspråkig strategi

Med detta sagt blir det svårt för partiledningen, partistyrelsen (där jag också ingår i egenskap av SU:s ordförande) och fullmäktigegruppen som jag leder att styra enskilda medlemmar. Något som såväl Korsholms fullmäktigeledamöter med synlighet på insändarsidor och sociala medier som ledarskribenter på Vasabladet torde vara medvetna om.  

Storleken har betydelse i framtiden

För Vasaregionens framtid, och nu menar jag inte tvisten om Vasa centralsjukhus, är Vasa stads befolkningsantal avgörande. Det hjälps inte att ha en stark vilja för att få ministrar att förstå att Vasaregionen är mycket större än enbart staden Vasa. Det är inte enbart skrämselretorik att säga att storleken har betydelse - för det har den. Men jag vill också i ärlighetens namn påstå att det för åtminstone Centerpartiets del inte hade inverkat om kommunfusionen redan tidigare hade varit gjord eller inte. Inga sakargument hade bitit då heller. Att påstå att storleken hade haft betydelse, eller att storleken i framtiden inte kommer att ha betydelse är i min mening med andra ord alternativa fakta. Dåtid är inte detsamma som framtid, och vi ska framåt och då har storleken betydelse för infrastruktur och högskolor med mera.

Nu hoppas jag kunna ge förhandlingsgrupperna i respektive kommuner ro att förhandla. Jag är säker på att vi i början av 2019, när förhandlingarna är klara och Korsholmarna får säga sitt i en rådgivande folkomröstning, kommer få se en kampanj där SFP:are kommer har olika viljor. Det finns bara ett parti i Finland som alltid jobbar för en levande tvåspråkighet och det är SFP. Ingen kan påstå att det finns någon kommun i Finland som leds av SFP där tvåspråkigheten inte skulle fungera. Detta gäller i Vasa redan idag och garanterat i ett Vasa sammanslaget med Korsholm.

DSC_0025.jpg















Nätverksträff som gav mersmak

Ungdomsarbete i Österbotten

Nog görs det ju ett enormt ungdomsarbete i svenskspråkiga Österbotten. Det konstaterade jag igår då jag deltog i en nätverksträff som ordnades av Ungdomsakademin Luckan och Regionförvaltningsverket. På träffen deltog förutom jag och Jocke Strand som politiker främst representanter från kommunerna, olika uppsökare, föreningar som 4H och USM, TE-byrå representanter och listan fortsätter. 

För mig som politiker var tillfället ypperligt att se och höra olika synvinklar och utmaningar av de som jobbar med unga som behöver hjälp på riktigt, samt höra vilka utslag politiken som förs både nationellt och lokalt har på fältet. 

Att studera på gymnasiet

Jag ställde bland annat frågan om hur gymnasie-, och antagningsreformen till tredjestadiet har påverkat de unga enligt ungdomsarbetarna. Frågan ställdes eftersom jag är orolig att reformerna som sätter fokus på gymnasiebetyget istället för (som tidigare) på inträdesproven, sätter en oacceptabel stor press på de som studerar i gymnasiet redan direkt från årskurs ett. 

Svaret jag fick av ungdomsarbetarna var tydligt, numera söker sig en allt större del ’’i skolan duktiga studerande’’ sig till ungdomsmottagningarna med symptom av stress, utbrändhet, ätstörningar och ångest. Visst galet, att en reform vars mål var att minska pressen vid antagningen till högskolorna istället gett en helt motsatt effekt och tidigarelagt och förlängt pressen till att börja redan från 16 års ålder? Det här måste vi få ordning på. 

Samarbete i vårdkedjorna

Något som alla som deltog på träffen var eniga om var att mer samarbete över olika sektorer och organisationer behövs, och det tror jag starkt på. Som politiker kan jag inget annat än börja tänka på vårdreformen, åtminstone på den Österbottniska plan B reformen. Här är inget ännu spikat, inget beslut fattat eller något egentligt förslag presenterat. 

Men jag hoppas att en Österbottnisk vårdreform åtminstone kunde diskuteras och funderas över på ett djupare plan. Ur bl.a. en socialarbetares, uppsökares eller delar av tredje sektorns perspektiv, skulle mycket byråkrati och många ojämlika beslut av likadana fall i olika kommuner (som just nu är ett faktum i våra kommuner) vara ett minne blott om allt sköttes av en instans i Österbotten. 

Idag uppger alla socialarbetare att de har mer jobb än vad de hinner med och lösningen är nog inte så enkel som att alla kommuner kunde eller borde anställa fler. Koordinerar man allt från ett ställe underlättar man också samarbete med andra organisationer inom tredje sektorn som ofta är de som sitter på specialkunskapen. 

Ansvaret för att förbättra vårdkedjorna ligger hos oss beslutsfattare och har någon en bättre idé än den jag presenterade här är jag den första att lyssna. För fungerande nätverk och vårdkedjor behöver vi satsa på såväl förebyggandet, som vårdandet, men även fungerande eftervård och uppföljning – utan långa väntetider och onödig byråkrati. 

41491115_539229043197284_7137261684808220672_n.jpg
PolitikChristoffer IngoComment
Val i Sverige

Söndag 9.9

På söndag går våra grannar i Sverige till val. Riksdagsval, landstingsval och kommunalval hålls alla samtidigt på listor i ett valsystem som inte alls liknar det finska valsystemet. Nåväl, skillnaderna där tänker jag inte gå desto djupare in på. Enda jag inte kan låta bli att säga är att man med Sveriges valsystem har mycket lättare att få unga kandidater invalda till framförallt riksdagen. Något som jag med spänning ser fram emot eftersom jag räknar med att jag efter söndagens valresultat kan kunna komma att säga att jag har många goda vänner i Sverige som blivit riksdagsledamöter. 

Systerpartierna C & L

SFP och därmed också Svensk Ungdom har två systerpartier i Sverige, Centerpartiet och Liberalerna. Båda två hör till Alliansblocket som suttit i opposition sen valet för 4 år sen, då fick Liberalerna 5,4 % och Centerpartiet 6,11 % av rösterna. Det valet vann Socialdemokraterna och Stefan Löfven blev Sveriges statsminister. Det var då, nu ser opinionsundersökningarna helt annorlunda ut och det enda som är säkert är att Sverigedemokraterna har ett oroväckande högt stöd. 

Både med C och L har vi ett mycket tätt nordiskt och internationellt samarbete med SU. Inom NCF (Nordiska Centerungdomens Förbund) är det ofta med stöd av just C som SU får nordiska topposter så som ordförandeskapet för NCF, generalsekreteraren för NCF och en presidiemedlem  inom UNR (Ungdomens Nordiska Råd), alla dessa poster besitts av SU:are idag. 

Inom LYMEC då som är vår Europeiska takorganisation är mönstret desamma, på grund av gott samarbete med Liberalerna och också här Centerpartiet har SU tunga förtroendeposter. Det här skriver jag om mest för att beskriva vikten av lobbying och goda kontakter till andra partier också i andra länder, något som jag vågar påstå att vi har. SU är kanske inte så stora i Finland, men internationellt har vi en lång tradition av inflytande. 

Min tippning på valresultat

Att tippa själva valresultatet är i sig inte så svårt, det svåra är att förutspå regeringsbasen. För hur det än går ser det ut som att ingendera block, antingen rödgröna med Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet eller Alliansen med Moderaterna, L, C och Kristdemokraterna kommer kunna få majoritet i riksdagen. Detta eftersom SD som utgör det tredje blocket är så pass stora. Tippningen är ändå att det blir en ny minoritetsregering med budgetstöd från något oppositionsparti. Hur som helst nedan min tippning, som absolut inte är ett önskeresultat. 

Sveriges riksdag:

  • Socialdemokraterna 24,8 %
  • Sverigedemokraterna 18,5 %
  • Moderaterna 18,2 %
  • Vänsterpartiet 9,5 %
  • Centerpartiet 9,3 %
  • Liberalerna 6,4 %
  • Kristdemokraterna 5,9 %
  • Miljöpartiet 4,7 %
  • Feministiskt initiativ 1,0 % 
  • Andra partier 1,7 %

Blockens fördelning:

  • Alliansen 39,8 %
  • Rödgröna 39%
  • SD 18,5 %

Nästa regering:

Här börjar nu lotteriet. Om Alliansen är störst börjar Moderaterna bilda regering med Ulf Kristersson som statsminister. Problemet för Kristersson lär då bli att med endast 39,8 % i riksdagen lär inte Alliansen räcka till, utan något annat parti kommer behöva lova sig stöda regeringens budget för att regeringen ska kunna komma att regera. SD är här uteslutet, eftersom både L och C lär lämna Alliansblocket om Kristersson söker sig till SD. Då återstår egentligen endast Socialdemokraterna, som inte lär vara frivilliga att stöda en Alliansbudget. Men för att Sverige inte ska komma att stanna nästa fyra år lär det här ändå troligtvis bli resultatet av söndagens val. 

Den som lever får se

Själv kommer jag sitta klistrad vid TV:n på söndagskvällen för att följa med. För hur det än går lär det bli turbulent och spännande i svensk politik de närmaste månaderna. Extra bra rapportering kommer också att ges från SU:s instagramkonto. I Stockholm är 4 SU:are för tillfället och fram till valet och hjälper L och & C med kampanjen och uppe i Umeå är två SU:are stationerade för att göra samma sak. Kommentera gärna din tippning på valet så ser vi vem som hade rätt ;) 

Om ni inte har sett någon svensk partiledardebatt såhär innan valet är Aftonbladets partiledardebatt ett måste att se. Retoriken är på en mycket högre nivå än man någonsin får se i Finland.

På bilderna i detta inlägg förövrigt mina två kollegor i L och C som båda på söndag förväntas bli riksdagsledamöter. Ett extra lycka till åt dom, ja och till gubben (Jan Björklund) också som är partiledare för L. 

IMG_0837.JPG
Måndag hela veckan

Ni som följer mig på Instagram har säkert sett att vi i helgen ordnade det årliga Sommarsemi på Kirjais i Nagu skärgård. Otroligt nöjd med hela helgen som gick i nordiskt tema med allt från sexkamp (inget sånt), föreläsningar om nordiskt beslutfattande, en simulering av en Ungdomens Nordiska Råd UNR session och så förstås kräftskivan på lördagskvällen. Söndagen nötte vi med resten av österbottningarna riksåttan och väl hemma blev det inte mycket mer än lite Netflix, tack och gonatt. Ungefär såhär lär alla Septemberhelger att se ut, med återstående helgresor till Ungern, Ekenäs, Tammerfors och Danmark innan vi har en ny månad. 

Måndagarna försöker jag då hålla som mina lugnare dar, lite så som idag. Hårklippning och en sista fysiosession för min tidigare söndriga smartphonenacke fyllde förmiddagen och på eftermiddagen åkte vi tillsammans med Jenni ut till gården för att hjälpa till med de nyfödda lammen. 

Full fart i fårhuset

Lammningen hemma på gården körde igång förra veckan så nu är det full fart i fårhuset och dagligen föds nya små lamm som ska ses över och tas om hand.  Hannele som driver gården tillsammans med min pappa är ansvarig lammorska, och hon skulle nog klara sig galant också utan hjälp. Men jag minns själv från tiden jag ansvarade för lammingarna hur tacksamt det var med bara lite assistans. För mig så finns det dessutom ingenting som tar bort mitt fokus från allt annat så effektivt som att gå omkring bland de dräktiga tackorna och de nyfödda lammen och se till att så alla mår bra och att de svaga som behöver stöd får hjälp. 

Tyvärr är det så att det den här lammningen endast kommer bli måndagssysselsättning för mig. Redan imorgon bitti bär det igen av till Helsingfors då jobbet kallar, och även fast än jag älskar också mitt jobb känns det nog som att de kunde få vara måndag åtminstone en hel vecka. Humorgruppen KAJ säger det så bra. - Ni kan ta påjtchin ur byjjin men int byjjin ur påjtchin. Att vara bortrest nästan en hel lammning gör nog lite ont, men som tur är det måndag igen nästa vecka. 

 

fullsizeoutput_c2.jpeg