Välmående i livets alla skeden

Insändare 7.3.2023

Den kommande regeringsperioden kommer, alldeles oavsett vad statsministern heter, att bli en period med strama ekonomiska tyglar. När antalet euron att fördela blir färre är det viktigt att de som finns behöver kanaliseras rätt. En satsning som behöver lyftas fram är det förebyggande arbetet, både ur ett budget- och lagstiftningsperspektiv.

Med kostnaderna för social- och hälsovården överförda till välfärdsområdena från och med i år finns en stor jobspost kvar hos kommunerna, och i långa loppet staten. Det förebyggande arbetet har nämnts som avgörande för hur stor den årliga slutnotan hos välfärdsområdena blir.

För att det förebyggande arbetet inom bildningen ska bli något annat än ord i de här spalterna behövs en fungerande kommunikation och ett delat ansvar mellan skolorna och elevvården. En ungdom som faller mellan stolarna är en ungdom för mycket. Fungerar kommunikationen och samarbetet ger vi unga förutsättningar för en lyckad skolgång men också ett skyddsnät då och om det kommer tyngre dagar.

Att inte satsa här från statligt håll är inte ett alternativ. Nästa regering måste vara en regering som sätter bildningen i fokus. Lika viktigt som bildningen är elevhälsan och det uppsökande arbetet. Vi kan plöja ner åtskilliga miljoner i bildningen som i långa loppet visar sig bli resultatlösa om vi inte prioriterar måendet. Läroplanerna och lärmiljöerna kan vara hur fina som helst om eleverna inte orkar ta sig till skolan.

Ser vi längre fram i åldersspannen är det preventiva arbetet minst lika viktigt. Staten ska inte sätta käppar i hjulen för en pensionär som vill förtjäna det där lilla extra genom att hoppa in och bidra med extra händer inom vården eller småbarnspedagogiken. Istället ska aktiva pensionärer ses som en reell resurs när nativiteten sjunker och bristen på arbetskraft ökar. Ser man inhopp, snuttjobb eller deltid som nycklar till välmående som senior är det självklart att staten med morötter ska möjliggöra det.

Har man bidragit till samhället under ett långt yrkesliv behöver system och lagstiftning anpassas för att möta behov och önskemål när man blir äldre. Välmående på äldre dagar bidrar även det till att den nyss nämnda slutnotan blir lägre och att resurseringen kan styras till annat.

Måendet behöver prioriteras i livets alla skeden. Mår vi bra över generationsgränserna, orkar gå i skolan och orkar arbeta mår Finland också bra.

Christoffer Ingo

Riksdagskandidat SFP