Nästa regering måste lyfta kunskapsnivån

Insändare från 3.2.2023

För mig är det tydligt att dagens högre kompetenskrav inom småbarnspedagogik tillsammans med en modern läroplan som ställer höga krav på läraren inom den grundläggande utbildningen och införande av personliga lärstigar inom yrkesutbildningen alla har varit goda försök för att höja kunskapsnivån i Finland. Det som däremot har gått fel är den statliga finansieringen för de ökade kraven som ställs på personalen. Kraven är satta på en nivå och finansieringen på en annan. Detta leder till att målsättningen med en jämlik skola blir svår att förverkliga.

Kommande regering behöver se den stora bilden och våga satsa på utbildningen. Då statsbudgeten ska balanseras kan det inte vara på utbildningens bekostnad den här gången.

För att minska byråkratin tror jag det är skäligt att minska andelen projektsatsningar. Budskapet från fältet är att vi nu nått ett läge där bestående satsningar behövs mer än enskilda projekt som t.ex. pandemitiden fylldes med.

Statistik visar att andelen lärare som överväger byta bransch är oroväckande hög (1/3). För att minska på den andelen behövs satsningar på fortbildning, välmående och såklart tillräckligt många kollegor. Här säger det igen sig själv att nuläget blir ojämlikt då den statliga finansieringen är otillräcklig och satsningar på utbildning blir budgeterade enligt kommunernas egen förmåga till finansiering. En annan sak som nödvändigt behövs är ett register över hur många lärare som finns, var de finns och när de förväntas pensioneras. Med den kännedom vi har idag, riskerar vi stå utan behöriga lärare i framtiden och borde med tanke på det öka andelen utexaminerade, både på svenska och finska.

Vi har tuffa ekonomiska år framför oss. Utan att satsa på bildning skjuter vi fram problemen som enligt statistik ökat de senaste 20 åren. Den vägen vill jag inte gå. Jag är övertygad om att framgång och hög sysselsättning är förankrat i högkvalitativ utbildning på alla stadier.

Christoffer Ingo 

SFP