Lönsam produktion är en förutsättning för rimliga matpriser

Vasabladet 28.2.2026

Veckans plenum inleddes med en tyst minut för att uppmärksamma den fjärde årsdagen av Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina. Det som började som en chock för Europa har blivit ett utdraget krig på vår kontinent. För Ukrainas del handlar det om överlevnad, för oss om värderingar, säkerhet och trovärdighet. Finlands linje är tydlig: vi stöder Ukraina politiskt, militärt och ekonomiskt, och det stödet ska fortsätta. I de grundläggande trygghetsfrågorna står Finland enigt. Vi vet vad det innebär att leva granne med Ryssland, och vi vet att fred inte upprätthålls genom fromma förhoppningar utan genom beslutsamhet, stark försvarsförmåga och ett fungerande internationellt samarbete.

Men samtidigt som vi bär vårt internationella ansvar måste vi klara av vårt ansvar här hemma. Säkerhetspolitik och ekonomisk politik går hand i hand. Ett land som inte har ordning på sin ekonomi har i längden svårare att upprätthålla både sin försvarsförmåga och sin välfärd. Därför är diskussionen om den så kallade skuldbromsen viktig. Vi kan inte fortsätta leva på framtida generationers bekostnad. En lagstadgad skuldspärr är inte ett självändamål, det är ett verktyg för att tvinga oss beslutsfattare att prioritera, effektivera och tänka långsiktigt, oberoende av regeringens färg.

Det är samtidigt avgörande att en stramare finanspolitik inte förväxlas med utvecklingsfientlighet. Att minska underskottet är nödvändigt, men det får inte ske genom att vi monterar ner det som föder tillväxt. Tvärtom behöver vi parallellt genomföra reformer som stärker företagsamheten, underlättar investeringar och gör det mer lönsamt att arbeta och anställa. För SFP har utbildning, från småbarnspedagogik till avancerad forskning, utveckling och innovation, en särställning eftersom det inte är något vi anser att man kan spara på.

Här på exportkustens ser vi vad tillväxt och välfärd betyder i praktiken. När industrin investerar, när nya projekt tar fart och när små och medelstora företag vågar expandera, då stärks också statens och kommunernas finanser. Välfärd byggs inte genom bidrag, den byggs genom arbete, företagande och export. Välfärd utövas då alla har förutsättningar att gå på en ishockeymatch, revy, konsert eller dylikt.

Ett hot mot den långsiktiga välfärden är att vår självförsörjning urholkas genom olönsam produktion. Ett hot mot inhemska arbetsplatser ser vi inom livsmedelsindustrin. På Europas mest lönsamma dagligvarumarknad pressas producenterna och industrin allt hårdare av handelns oligopol. De förväntas först utveckla sina produkter och ställs därefter inför ultimatum: om de vill sälja dem måste de sänka priserna och dessutom producera samma vara under butikernas egna märken. Att kalla detta utpressning eller laglig produktstöld kan uppfattas som vulgärt. Men att livsmedelskedjan inte fungerar är uppenbart. Därför behövs revideringen av livsmedelsmarknadslagen. Därför behöver handelns egna märken begränsas. Att man nu inför riksdagens behandling hotar med högre matpriser är väntat. Europas mest vinstbringande dagligvaruhandel har såklart också alternativet att korrigera sina vinstkrav. På en fungerande marknad sätter säljaren priset och köparen avgör om den köper. I Finland är det två aktörer som idag sätter priset såväl då det kommer till inköp som försäljning och detta försöker vi nu råda bot på.