Riksdagen öppnar upp spelmarknaden och inför ett licensbaserat system

Pressmeddelande 5.12.2025

Riksdagens förvaltningsutskott har idag godkänt betänkandet om den nya penningspelslagen, vilket innebär att Finland från och med 1 juli 2027 går över till ett licensbaserat system och delvis slopar Veikkaus monopol.

– Det här är ett viktigt steg för att modernisera vår spelmarknad och anpassa spelmarknaden till dagens realiteter. De utdelningsbara medlen från Veikkaus vinst har minskat årligen, samtidigt som andra aktörer redan idag dominerar flera spelsegment. Genom licenssystemet kommer privata aktörer att betala en spelskatt, som ska riktas till förebyggande och vård av spelmissbruk samt till organisationer som idag får stöd via Veikkaus vinstmedel,säger Christoffer Ingo, riksdagsledamot och medlem av förvaltningsutskottet.

Till förvaltningsutskottets betänkandet bifogades fyra viktiga förutsättningar som riksdagen förväntas godkänna nästa vecka:

  1. Spelspärrregister och förlustgränser: Statsrådet ska utreda möjligheten till ett system där spelare kan sätta en individuell förlustgräns som gäller för alla spelleverantörer.

  2. Övervakning och tillsyn: Statsrådet ska följa utvecklingen av kanaliseringsgraden och spelrelaterade skador samt säkerställa resurser för myndighetstillsyn och arbete mot spelmissbruk.

  3. Hästnäringens verksamhetsförutsättningar: Riksdagen förutsätter att regeringen följer reformens effekter på hästnäringens verksamhetsförutsättningar från och med övergångsperiodens början och vid behov omedelbart vidtar åtgärder för att trygga näringens framtid.

  4. Skraplotter som gåva: Statsrådet ska utreda möjligheten att ge skraplotter som gåva och vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder.

– Genom att införa ett licensbaserat system kan man i framtiden säkerställa att spelmarknaden i Finland fungerar öppet och ansvarsfullt, där spelare skyddas och medlen från spel används på ett hållbart sätt även i fortsättningen, avslutar Ingo.

Fullt stöd till medborgarinitiativet om att begränsa billighandeln

Pressmeddelande 14.11.2025

Riksdagen debatterade på torsdagen ett medborgarinitiativ om begränsningar till billighandeln som förvränger konkurrensen, skadar den finländska handeln och orsakar stora miljöproblem.

År 2024 kom det från utanför EU ca 28 miljoner paket med värde under 150 euro. I år visar statistiken att importen kan öka till 50 miljoner paket. De mest vanliga produkterna är textilier och kläder samt elektronik. 

– Företag som Wish, Temu och Shein tar inget ansvar i Europa och betalar ingen skatt till Finland.  Vi klarar oss utan billigt strunt producerat på sätt som aldrig hade klarat europeiska standarder, säger Ingo.

Medborgarinitiativet vill begränsa dylika företag från sin aggressiva marknadsföring samt en begär en utredning om beskattning. Inom EU bereds ett förslag om att tullandet av paket även värda under 150 euro skulle börja beskattas. Endast beskattning är enligt Ingo inte tillräckligt då såväl marknadsföringen som designkopiornas etik bör ifrågasättas. 

– Våra företag investerar enorma resurser på produktutveckling och det är upp till staten att skydda vår egen formgivning. Kinesiska billigvaruföretag använder mycket aggressiv marknadsföring för att locka till sig konsumenter, erbjuder ohållbara produkter till vrakpriser och gör intrång i immateriella rättigheter var dag. Så får det inte fortsätta därför stöder jag medborgarinitiativet, säger Ingo

Christoffer IngoKommentera
Livsmedelsverkets verksamhet bör granskas omedelbart

Pressmeddelande 23.10.2025

Riksdagen behandlade idag debattinitiativet om livsmedelsproduktionens framtid, självförsörjning och försörjningsberedskap. Svenska riksdagsgruppens ledamot Christoffer Ingo, som även var undertecknare till initiativet, lyfte fram behovet av en oberoende granskning av Livsmedelsverkets verksamhet och de långa köerna för livsmedelsföretagens exporttillstånd.

Antalet tjänstemän på Livsmedelsverket som utfärdar exporttillstånd till länder utanför EU har på tio år minskats med 60%. Idag måste livsmedelsindustrin vänta upp till ett år på att få ordning på sina papper. 

– Livsmedelsverket har genomfört inbesparingar inom exporttjänsterna trots att behovet bara ökar. Är det verkligen så att våra företag har tid att vänta över ett år för att få exportintyg för sina produkter? Och detta i tider då regeringen med andra handen aktivt satsar på export, säger Ingo. 

Livsmedelsverket har ett stort kontor med ca 900 årsverken. Genom åren har Livsmedelsverket likt andra myndigheter behövt anpassa och effektivera sin verksamhet till följd av nedskärningar i finansieringen. Frågan som Ingo upprepade gånger ställt av jord- och skogsbruksministern är om tiden har sprungit förbi hela verkets existens.  

– Då jordbrukarna i värsta fall får vänta till midsommar följande år för att få utbetalt sina lantbruksstöd, då livsmedelsindustrin tvingas dröja med verkställighet av export och då kostnader för olika djurregister skenat får man fråga sig om det riktigt finns någonting som fungerar. Senast nu borde ansvariga minister inse att en oberoende granskning av myndighetens funktionsduglighet behövs, säger Ingo 

Finlands framtid byggs med gemensamma åtgärder

Pressmeddelande 21.10.2025

Riksdagen debatterade idag statsrådets första redogörelse om framtiden. Svenska riksdagsgruppens gruppanförande hölls av riksdagsledamot Christoffer Ingo, där han betonade vikten av en stabil säkerhetspolitik, livskraftig livsmedelsproduktion och satsningar på innovation och forskning.

– Framtiden byggs med hållbara beslut som inte begränsas till en valperiod eller en politisk trend, utan det handlar om att lyfta blicken och tänka långsiktigt. Regeringens framtidsredogörelse är rätt verktyg för just detta, säger Ingo 

Finland står inför stora utmaningar i framtiden, som klimatförändringen, en åldrande befolkning, kraftig centralisering av tjänster och befolkningen samt en oroväckande säkerhetspolitisk trend. Finland kan ändå motarbeta det negativa genom satsningar på utbildning, innovation, gröna omställningen och en stärkt rättsstat. I dessa tider bör vi se på helheten och forma det Finland vi vill se om 10, 20 och 50 år. 

– Vi måste hitta lösningar för att tackla klimatförändringen, stöda vår inhemska matproduktion och satsa på försörjningsberedskapen. Finland ska ha ett bra investeringsklimat, som sporrar till tillväxt och hämtar in fler investeringar. Endast med en växande ekonomi tryggar vi välfärdssamhället, säger Ingo. 

Myndigheternas verksamhetsförutsättningar måste tryggas

Pressmeddelande 7.10.2025

Riksdagen debatterade idag statsrådets redogörelse om inre säkerheten. Svenska riksdagsgruppens gruppanförande hölls av riksdagsledamot Christoffer Ingo, där han betonade vikten av fungerande räddningstjänster i hela Finland, lyfte fram hotet som drönare och ryska skuggflottan utgör och behovet att stöda de ungdomar som har det allt svårare.

Räddningsväsendets och polisens verksamhetsförutsättningar måste tryggas så att de kan sköta sina uppgifter på bästa möjliga sätt. En modern utrustning och välutbildad personal är centrala. I redogörelsen lyfter man tydligt fram deras roll i tryggandet av vardagssäkerheten både i stad och på landsbygd. 

– I glesbygden är myndigheternas responstider ofta längre. Exempelvis om en eldsvåda härjar i skärgården eller utanför tätorten är frivilliga brandkåren oftast den första som är på plats för att hjälpa.  För många mindre orter är de ofta den första hjälpen som anländer på olycksplatsen, och särskilt i skärgården är de oersättliga, säger Ingo 

 Enligt Ungdomsbarometern från 2024 och fler skolhälsomätningar mår barn och unga allt sämre. Såväl psykiska som fysiska hälsan drabbas av en allt stressigare vardag, samtidigt som det finns allt färre trygga utrymmen för barnen och unga. Det är viktigt att satsa på åtgärder som utökar antalet trygga vuxna i barnens vardag och stärker ungdomarnas framtidstro.  

– De senaste mätningarna visar en sjunkande framtidstro hos våra unga, vilket är oroväckande och behöver tas på allvar. Allt fler barn och unga känner sig pessimistiska om sin framtid, vilket kan orsaka stora utmaningar i framtiden. Vi behöver stötta de unga som hamnar snett, säger Ingo. 

Finland har en stark roll i NATO

Pressmeddelande 10.9.2025

Riksdagen debatterade idag statsrådets redogörelse om Försvarsmaktens deltagande i uppgifter i Natos kollektiva försvar i fredstid 2026. Svenska riksdagsgruppens gruppanförande hölls av riksdagsledamot Christoffer Ingo, där han betonade vikten av att bidra till säkerheten i vårt eget närområde, Finlands roll i NATOs kollektiva försvar och att vi måste ha ökad övervakning, beredskap och samarbete speciellt i Östersjöregionen.

– I fredstid arbetar Nato för att bygga den beredskap och sammanhållning som krävs om kriser någon gång uppstår. Genom gemensamma övningar, närvaro och förmåga visar vi alliansens styrka. Förra nattens ryska aggressionshandling mot Polen möttes med hårt försvar av både polska och NATOs jaktplan, vilket bevisar att systemet fungerar, säger Ingo

NATO är den främsta garanten för Europas säkerhet och fred. Arbetet för att uppnå bestående fred i Ukraina pågår, och NATOs roll att både skydda oss och förse Ukraina med vapen är en viktig del av helheten. Så länge förhandlingarna pågår, har västländerna också tid att planera den långsiktiga säkerheten i Ukraina och Rysslands gränszoner i Europa. 

– I dessa tider går det inte att diskutera försvarspolitik utan att också beröra säkerhetsgarantier. Ukrainas kamp är inte bara en nationell frihetskamp, utan en avgörande strid för hela Europas säkerhet. Vi ska vara bland de länder som visar vägen, som tydligt och konsekvent driver på för att Ukraina får det stöd och de säkerhetslösningar som landet behöver både under och efter kriget, säger Ingo.

Christoffer IngoKommentera
Ett trovärdigt försvar kräver mer än bara militära satsningar

Pressmeddelande 18.06.2025

Riksdagen debatterade idag statsrådets redogörelse om Finlands försvarspolitik. Svenska riksdagsgruppens gruppanförande hölls av riksdagsledamot och försvarsutskottets medlem Christoffer Ingo, där han betonade vikten av ett trovärdigt inhemskt försvar som bygger på en stark försvarsvilja, en utvecklad värnplikt och reserv, en öppen kontakt med våra allierade och ett större fokus på befolkningens resiliens.

– Militära medel ensam bygger inte ett trovärdigt försvar och stark beredskap. Viktiga hörnstenar utgörs av ett resilient samhälle och hög beredskap, som kan uppnås genom satsningar utöver värnplikten och försvaret på social- och hälsovård, utbildning, jämlikhet, en fungerande infrastruktur och trygg livsmedelsproduktion, säger Ingo 

Nästa vecka samlas NATO till sitt årliga toppmöte i Haag. Under toppmötet ska det fattas beslut om en ökning av medlemsländernas försvarsutgifter upp till 5 % av BNP (3,5% hårda försvarssatsningar och 1,5 % utanför försvarets budgetområde). De omfattande försvarsrelaterade investeringarna ska trygga hela Europas säkerhet, men det lyckas inte utan att alla bidrar till det kollektiva försvaret med lika villkor. 

– Europa måste nu ta större ansvar, och Finland ska vara den som visar vägen. Vi behöver stå enade då det kommer till lägesbilden, vi behöver stå enade kring nödvändiga åtgärder och vi behöver stå enade kring vilken roll vi ska ta inom i EU, i Nato, men också globalt, säger Ingo.

Förvaltningsutskottet godkänner reformen av statens regionförvaltning

Pressmeddelande 05.06.2025

Riksdagens förvaltningsutskott har idag godkänt sitt betänkande om att reformera och effektivera statens regionförvaltning. Det nya nationella Tillstånds- och tillsynsverket ska sköta uppgifterna från nuvarande regionförvaltningsverken, Valvira och vissa miljörelaterade uppgifter från NTM-centralerna. Det grundas även 10 regionala livskraftscentraler som tar över resterande verksamheten från NTM-centralerna.

SFP:s riksdagsledamot och medlem i förvaltningsutskottet Christoffer Ingo är efter en lång och grundlig behandling nöjd med reformen av statsförvaltningen som omfattar 4244 statligt anställda och tjänstemän. Han är speciellt nöjd över bindande skrivningar om hur de språkliga rättigheterna ska tryggas på alla områden, och lägger märke till en kläm i betänkandet om uppföljningen av rättigheterna.

– Då staten omorganiserar och behöver spara riskerar alltid det svenska att glömmas bort. Men eftersom tillstånds- och tillsynsverket blir en nationell myndighet med servicepunkter på väsentliga tvåspråkiga områden förväntas till och med tillgången på svenskspråkig service kunna stärkas, säger Ingo.

Österbottens NTM-central blir i fortsättningen Österbottens Livskraftscentral med huvudort i Vasa och sidokontor i Karleby. Vasas och Seinäjokis livskraftscentraler kommer i fortsättningen också ha nationellt ansvar för vissa vattenfrågor. 

– Trots omfattande omstruktureringar lyckades vi trygga vattentjänsterna i de Österbottniska landskapen. Det var för oss viktigt eftersom vi ser att vi i våra regioner har byggt upp ett specialkunnande vi inte vill förlora, säger Ingo.

Förvaltningsutskottet föreslår förlängning av lagen om instrumentaliserad inresa

Pressmeddelande 27.05.2025

Riksdagens förvaltningsutskott har idag godkänt sitt betänkande om att förlänga den temporära lagen för att bekämpa instrumentaliserad inresa, den s.k. avvisningslagen som ger myndigheterna nödvändiga verktyg att hantera eventuella ryska hybridattacker där människor mobiliseras över gränsen.

SFP:s riksdagsledamot och medlem i förvaltningsutskottet Christoffer Ingo är efter en lång och grundlig behandling nöjd med förlängningen och ser den nödvändig för att trygga Finlands säkerhet. Lagen förlängs med 1,5 år tills slutet av 2026.

– Enligt sakkunniga och våra myndigheter har situationen vid den östra gränsen inte förändrats på ett år. Ryssland uppger sig fortsättningsvis vara redo att utnyttja människor i utsatt ställning och vårt asylsystem för hybridattacker mot väst, säger Ingo.

Lagen som aldrig har aktiverats är juridiskt komplicerad, brådskar och kräver enligt grundlagens 73 § 5/6 delars majoritet i riksdagen för att godkännas. Under förvaltningsutskottets behandling har lagen ställts mot grundlagsutskottets utlåtande, EU rätt och andra internationella avtal. 

–  Frågan om EU rätten är komplicerad eftersom EU inte känner till några verktyg för att skydda medlemsländer från instrumentaliserad inresa eller i EU-domstolen finns några motsvarande fall att stämma av med. Däremot är vår skyldighet gentemot finländarnas säkerhet och vår grundlag tydlig. Därför förordar förvaltningsutskottet förläningen av avvisningslagen, säger Ingo. 

NATO bör höja försvarsanslagen till 4 % av BNP och rikta dem mot öst

Pressmeddelande 24.05.2025

Riksdagsledamot och medlem i riksdagens försvarsutskott Christoffer Ingo vill att Finland i NATO på toppmötet i sommar förespråkar helhetsförsvar och ett aktivt deltagande av varje NATO-land. Finland har redan dubblat sin försvarsbudget mellan åren 2020 och 2025. Då NATO nu går in i en ny tidsperiod där Europa tar större ansvar för sitt försvar ska Finland fortsättningsvis ha en ledande roll.

– För oss handlar det om möjligheten att göra infrastruktursatsningar med försvarsmedel, så som i den europeiska spårbredden, utveckla våra hamnar, flygfält och andra östvästliga stråk, säger Ingo 

Enligt Ingo borde Europa i dagens säkerhetspolitiska läge ha ett starkt försvar i öst och det betyder i sin tur att NATO ländernas försvarssatsningar bör riktas därefter. 

– För Finland och andra länder som gränsar till Ryssland kan inte försvarssatsningarna endast handla om satsningar i försvarsmateriel. Vi måste kunna lita på att allierade bidrar med sin del och då är logistiska frågor avgörande för hela Europas säkerhet. Riktas satsningarna fel står tusentals pansarvagnar i Syd- och Centraleuropa stilla – och når inte oss som är låset till Europas frihet och demokrati, säger Ingo.