Pressmeddelande 19.10.2024

Riksdagens förvaltningsutskott godkände i fredags sitt utlåtande om statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen. Självförsörjningen, kvarkenområdet och det nordiska samarbetet har en stark roll i utlåtandet. Svenska riksdagsgruppens representant i utskottet Christoffer Ingo är nöjd med betoningarna från utskottet.

– I stycket om försörjningsberedskap lyfer vårt utskott enhälligt behovet att främja transportförbindelser mellan Norge och Finland via Sverige i enlighet med regeringsprogrammet över kvarken. Under våra sakkunnighöranden blev det mycket tydligt att både de öst – västliga förbindelserna ur såväl civilt som militärt perspektiv behöver stärkas.

Centralt för att trygga samhällets totalförsvar nämns i utlåtandet vikten av hög självförsörjning på energi, material till sjukvården och livsmedel.

– Säker energiöverföring, ökad energiproduktion, ett konkurrenskraftigt lantbruk och en stabil livsmedelsindustri tillsammans med tillgång till läkemedel och sjukvårdsmaterial utgör stommen i modernt civilförsvar. Då man börjar se mer detaljerat och objektivt på dom här frågorna blir det tydligt var arbetet måste börja och Österbotten är mittpunkten, säger Ingo

Pressmeddelande 8.10.2024

Idag har riksdagen diskuterat statsrådets redogörelse för internationella ekonomiska relationer och utvecklingssamarbete. Temat är aktuellt med tanke på vår snabbt föränderliga värld och vårt behov av att säkra våra levnadsförutsättningar här i Finland.

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande hölls för första gången idag av riksdagsledamot Christoffer Ingo. Han lyfte upp behovet av att prioritera den växande industrin, stöda den gröna omställningen och vikten av vår livsmedelsproduktion samt exporten. 

– Välfärd skapas då företag kan anställa, producera och exportera. Därför är det bra att regeringen nu gör extra satsningar på företagens export och internationaliseringsmöjligheter. Detta görs via Team Finland- reformen och med aktiva tilläggssatsningar på exportfrämjande verksamhet, oberoende företagsstorlek, konstaterar Ingo.

Då Finlands utvecklingssamarbete reformeras ska vi ta vara på vårt kunnande och föra det vidare. Världen ställer om till en ny, grönare framtid, vilket utgör exportmöjligheter värt hundratals miljarder euro.

– Den gröna omställningen är en massiv möjlighet för Finland. För att vi ska kunna möta våra globala klimatmål, måste Finland vara ett reellt alternativ då nya investeringar görs i utvecklingsländerna, säger Ingo. 

En av de största globala utmaningarna är hur livsmedlen ska räcka till då befolkningen växer och levnadsstandarden globalt ökar. Finlands satsningar på livsmedelsexporten kan spela en nyckelroll i att tackla denna utmaning.

– Regeringens satsningar nästa år sätter ännu större fart på vår livsmedelsexport. Vi bär vårt globala ansvar genom att producera ren och hållbar mat både för oss själva och befolkningen runt om i världen, avslutar Ingo.

Pressmeddelande 27.9.2024

Regeringen har nu presenterat budgeten för 2025. I budgetpropositionen föreslår regeringen att mervärdesskatten för mensskydd, inkontinensskydd och barnblöjor sänks från 24% till 14%. SFP beslöt år 2019 att driva frågan framåt. I de senaste regeringsförhandlingarna skrevs denna målsättning även in i regeringsprogrammet på SFP:s initiativ. Riksdagsledamot Christoffer Ingo är nöjd över att frågan nu drivits i mål med hjälp av SFP:s aktiva arbete inom regeringen.

Många länder har klassificerat bindor och tamponger som hälsoprodukter med en lägre mervärdesskatt. I Skottland delar man även ut mensskydd gratis. I EU beslöt regeringscheferna år 2016 att medlemsstaterna själva ska få reglera mervärdesskatten på hygienartiklar. 

– I ekonomiskt tuffa tider känns det bra att kvinnor och barnfamiljer via momssänkningen får nödvändigt stöd, säger Ingo.

SFP:s linje i denna fråga formades under det senaste årtiondet genom hårt arbete speciellt av SFP:s ungdomsförbund och kvinnoförbund. Detta är även ett starkt bevis på att det går att påverka Finlands politik från gräsrotsnivån och genom att vara föreningsaktiv.

– Frågan har engagerat många en längre tid och jag är glad över att frågan nu syns i budgeten. Under min tid som förbundsordförande för Svensk Ungdom var vi den pådrivande faktorn i relation till moderpartiet SFP. 

Budgeten för 2025 behandlas som bäst i riksdagen.

Pressmeddelande 3.9.2024

Regeringen har idag blivit färdiga med budgetförhandlingarna kring statsbudgeten för år 2025. SFP:s riksdagsledamotChristoffer Ingo gläds över de stora investeringarna som riktas till Österbotten.

– För tillfället är det i Österbotten företag vill investera och därför är det extra viktigt att regeringen upprepat visar att staten bygger infrastruktur då det efterfrågas. Just därför är jag glad att regeringen nu i budgetförhandlingarna valt att rikta så pass stora satsningar till Österbotten. Resultatet är en riktig jackpott för Österbotten och kommer bidra till många arbetstillfällen, säger Ingo. 

31 miljoner till Vasa förbindelseväg, 15 miljoner för förbättring av Kasköbanan samt vägförbättringar i miljonklassen i både Karleby och Jakobstad är de Österbottniska satsningarna som Ingo speciellt vill lyfta.

– Förutom investeringarna var det oerhört viktigt att SFP lyckades höja Viexpos och Finsk-svenska handelskammarens finansiering, samt minska nedskärningarna för kultursektorn. Det är just den här typens prioriteringar som bäddar för ekonomisk och social tillväxt, säger Ingo

Insändare 30.3.2023

Nu på söndag är det ni, bästa läsare, som avgör Finlands linje de kommande fyra åren. Din röst avgör om vi får en riksdag och regering som prioriterar service på svenska. Valresultatet styr om det finns pengar för vägunderhåll, utbildning och vård också på den österbottniska landsbygden. Nästa riksdag fattar beslut om vår rovdjurspolitik och om vårt skogsbruk. På söndag kan den som inte redan utövat den högsta beslutsmakten i Finland, rätten att rösta i fria val, göra det.

Jag ställde mig till förfogande i valet för att jag kände en stark beställning på min kandidatur. Den känslan har stärkts under de senaste veckorna efter att jag träffat mänskor som berättat om sin vardag, gett goda förslag till reformer och berättat vad de tycker nästa riksdag borde prioritera.

Jag är tacksam för alla människomöten. Jag har lyssnat på uppbyggande kritik och jag har fått uppmuntran. Jag har mött väljare som konstaterat att vi hade lite olika syn i någon fråga men i det stora hela står rätt nära varandra. Jag har lärt mig mycket och jag vill gärna fortsätta med att använda den kunskapen och föra de österbottniska väljarnas talan i Finlands riksdag.

Nu har väljarna makten. Jag står ödmjukt till förfogande och jag är beredd att ta itu med alla utmaningar om österbottningarna så önskar. Valet är ditt.

Insändare 22.3

Finlands lantbrukare upplever den värsta lönsamhetskrisen sen skördarna frös bort strax efter andra världskriget. Handelskedjornas inköpsorganisationer skor sig på Finlands producenter vilket deras rekordhöga resultat för 2022 tydligt bekräftar. Lantbrukarna i sin tur prognostiseras en totalinkomst på 400 miljoner euro, eller en timlön på 4 euro i timmen för 2022. Det borde för alla vara tydligt att så här kan det inte fortsätta. Oberoende av vem som vinner valet, måste nästa regering ta frågan på allvar och gå in för att revidera konkurrenslagstiftningen så att producenternas makt i livsmedelskedjan stärks. Det kan inte vara tillåtet att handeln köper julskinkorna i januari utan kostnadsindex och handelsförfarandet med nätauktioner måste även begränsas. Producenterna i sin tur måste få bättre verktyg att kunna gå ihop på samma sätt som hundratals köpmän och tiotals handelslag gör via sina inköpsorganisationer. Här har vi den stora framtidsfrågan!

Men det finns en annan mycket mer akut fråga, som ännu idag ligger på jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinens, Livsmedelsverkets och justitiekanslerns bord.

Det är frågan om den förskjutna tidtabellen för 2023 års jordbruksstöd. I redan ett halvår har vi som arbetar inom producentorganisationerna upprepade gånger påtalat att stödtidtabellen, som presenterades hösten 2022 och som skjuter fram utbetalningen av ca 300 miljoner av stöd för odlingsåret 2023 till våren 2024, betyder akut kassakris, konkurser och nerlagd produktion på många gårdar. Enligt löften från ministern skulle frågan redan ha behövt vara löst. Men det är den inte. Så nu har läget blivit akut. Denna fråga behöver lösas innan riksdagsvalet medan vi har en politisk ledning som har mandat. Vi kan inte låta ärendet kring stödutbetalningarna vänta tills nästa regering tillträder för att lösa den stora framtidsfrågan. Jag förutsätter att minister Kurvinen under regeringens sista dagar presenterar en ny, snabbare tidtabell för att förhindra en akut likviditetskris på många gårdar.

Bästa väljare, ni förstår att det handlar om ödesveckor för lantbruket. Jag är redo att göra mitt allt för att via Finlands riksdag – i ett parti som siktar på regeringsansvar – bidra till lösa att både de akuta och de långsiktiga framtidsfrågorna för Finlands lantbrukare.

Christoffer Ingo

Riksdagskandidat SFP

Insändare 8.3.2023

Vänsterförbundet föreslår i sitt riksdagsvalprogram årliga inbesparingsåtgärder på 500 miljoner euro. En femtedel av detta, eller 100 miljoner euro per år, tänker de ta in genom att höja pensionsförsäkringspremierna för jordbrukarkåren. Förslaget är försåtligt gömt under en rubrik som säger att man vill effektivera förvaltningen av jordbrukarnas och pälsfarmarnas avbytarsystem, men riksdagsgruppens ordförande Jussi Saramo bekräftar för Helsingin Sanomat att det handlar om att höja jordbrukarnas pensionspremie.

Förslaget är inkonsekvent och ytterst ansvarslöst. Naturresursinstitutet Lukes prognostiserar att jordbrukarnas timlön för år 2022 kommer att landa på 4 euro per timme. En förhöjning av pensionspremien innebär en direkt inkomstminskning för jordbrukaren. Vänsterförbundet som i sitt riksdagsvalsprogram kräver en minimilön på 12 euro i timmen är samtidigt beredda att sänka jordbrukarna inkomst med cirka en fjärdedel till en timlön på 3 euro per timme!

Förslaget är ett hån mot jordbrukarkåren, förödande för hela livsmedelskedjan och undergräver Finlands självförsörjningsgrad när den tvärt om skulle behöva höjas. Samtidigt visar förslaget att Vänsterförbundet slogan ”rättvisa för alla, inte bara för några” klingar tomt. Det är skillnad på vilket parti och vilken kandidat man röstar på i valet. För mig är lantbrukets lönsamhet och producenternas inkomster en hjärtefråga. Inkommande riksdag och regering måste revidera konkurrenslagstiftningen och via den vidta åtgärder som stärker producenternas roll på marknaden. Även livsmedelsmarknadslagen som det sittande regeringen gjorde vissa för positiva förändringar ibehöver ytterligare revidering och framförallt får inte nya kostnader påföras landets livsmedelsproducenter utan att till fullo kompenseras. Vänsterförbundet och alla andra som dagligen vill ha mat på bordet borde förstå att hålla tassarna borta från lantbrukarnas socialskydd.

Christoffer Ingo

Riksdagskandidat SFP

Insändare 7.3.2023

Den kommande regeringsperioden kommer, alldeles oavsett vad statsministern heter, att bli en period med strama ekonomiska tyglar. När antalet euron att fördela blir färre är det viktigt att de som finns behöver kanaliseras rätt. En satsning som behöver lyftas fram är det förebyggande arbetet, både ur ett budget- och lagstiftningsperspektiv.

Med kostnaderna för social- och hälsovården överförda till välfärdsområdena från och med i år finns en stor jobspost kvar hos kommunerna, och i långa loppet staten. Det förebyggande arbetet har nämnts som avgörande för hur stor den årliga slutnotan hos välfärdsområdena blir.

För att det förebyggande arbetet inom bildningen ska bli något annat än ord i de här spalterna behövs en fungerande kommunikation och ett delat ansvar mellan skolorna och elevvården. En ungdom som faller mellan stolarna är en ungdom för mycket. Fungerar kommunikationen och samarbetet ger vi unga förutsättningar för en lyckad skolgång men också ett skyddsnät då och om det kommer tyngre dagar.

Att inte satsa här från statligt håll är inte ett alternativ. Nästa regering måste vara en regering som sätter bildningen i fokus. Lika viktigt som bildningen är elevhälsan och det uppsökande arbetet. Vi kan plöja ner åtskilliga miljoner i bildningen som i långa loppet visar sig bli resultatlösa om vi inte prioriterar måendet. Läroplanerna och lärmiljöerna kan vara hur fina som helst om eleverna inte orkar ta sig till skolan.

Ser vi längre fram i åldersspannen är det preventiva arbetet minst lika viktigt. Staten ska inte sätta käppar i hjulen för en pensionär som vill förtjäna det där lilla extra genom att hoppa in och bidra med extra händer inom vården eller småbarnspedagogiken. Istället ska aktiva pensionärer ses som en reell resurs när nativiteten sjunker och bristen på arbetskraft ökar. Ser man inhopp, snuttjobb eller deltid som nycklar till välmående som senior är det självklart att staten med morötter ska möjliggöra det.

Har man bidragit till samhället under ett långt yrkesliv behöver system och lagstiftning anpassas för att möta behov och önskemål när man blir äldre. Välmående på äldre dagar bidrar även det till att den nyss nämnda slutnotan blir lägre och att resurseringen kan styras till annat.

Måendet behöver prioriteras i livets alla skeden. Mår vi bra över generationsgränserna, orkar gå i skolan och orkar arbeta mår Finland också bra.

Christoffer Ingo

Riksdagskandidat SFP

Insändare 2.3.2023

Finländarna är smarta och ser enligt en färsk undersökning den gröna omställningen som en möjlighet att stärka Finlands konkurrenskraft. Jag håller helt och hållet med. Politiken ska uttryckligen fokusera på tillväxt. Då det kommer till våra gröna näringar görs de bästa klimatinsatserna då vi med så få insatser som möjligt kan producera så mycket livsmedel, biomassa och virke som möjligt. Det kräver smarta växtval på åkrarna, aktiv skötsel i skogen och framförallt lönsamhet - någon som betalar för det som produceras. Producerar man i huvudsak biodiversitet behöver någon också betala för det.

Ser man på den österbottniska storindustrin handlar den gröna omställningen mer om att ta fram värdefulla produkter som globalt minskar utsläpp och lokalt ger sysselsättning och exportintäkter. Det industrin behöver är tillgång på kompetent arbetskraft och tillräckligt utbud av högklassig kommunal service och infrastruktur. Kring dom här bitarna har vi mycket ogjort och frågorna är både lokala och nationella.

I riksdagen vill jag driva politik som möjliggör grön tillväxt på alla plan. Det måste vara lönsamt att producera grönt och framförallt ska besluten som tas vara ekonomiskt hållbara på både kort och lång sikt. Beslut som tas får inte vara begränsande. Det finns flera näringslivsfrågor som vi har goda skäl att ta tag i så fort som möjligt t.ex. förkorta behandlingstiderna kring MKB-processer, slopa behovsprövningen för utländsk arbetskraft, minska flitfällor och hålla tillbaka med ny byråkrati.

Finländarna är som konstaterat smarta och veckans nyheter om grön tillväxt och stärkt konkurrenskraft inger hopp om framtiden. Nu gäller det bara att politiken ser både storindustri, småföretag och de gröna landsbygdsföretagen.

Christoffer Ingo

Riksdagskandidat, SFP

Insändare 21.2.2023

Natten till tisdag 21.2 revs en stövare på harjakt av en varg på Österö i Vörå.

En liten bit bort på Bodö samma kväll kom en annan stövare undan med blotta turen och skrapsår av samma varg.

Österbotten är numera fyllt av dräktiga vargtikar och kringströvande hanar som tar allt som står ivägen. Statsmaktens sovande har nu lett till att vargen har tagit över - jägarna talar om att avsluta viltvården - och vi med betande djur vet inte hur vi ska våga släppa ut våra djur nästa sommar.

Det värsta är att det här sker samtidigt som sittande riksdag så sent som i höstas med stor majoritet godkände ett betänkande som kräver en ny riktigt i rovdjurspolitiken. Regeringen där de gröna har tillåtits bromsa gör ingenting.

Riksdagens godkända betänkande lyder enligt följande:

1.      Riksdagens förutsätter att statsrådet påverkar EU på så sätt att vargen för hela Finlands del överförs från habitatdirektivets bilaga IV till bilaga V

2.      Riksdagen förutsätter att referensvärdet för en gynnsam skyddsnivå inte enbart ska kunna grunda sig på genetik, utan att man med tanke på den totala hållbarheten måste beakta säkerheten, socioekonomiska faktorer och bevarandet av en jaktkultur med jakthund.

3.      Riksdagen förutsätter att statsrådet bereder en proposition om ändring av 41 a § i jaktlagen och lämnar den till riksdagen senast i november 2022

4.      Riksdagen förutsätter att tillstånd för stamvårdande jakt beviljas i så god tid att de med beaktande av eventuellt ändringssökande kan användas under jakttiden och att beviljandet av skadebaserade dispens görs smidigare och att besvär över dem behandlas skyndsamt

5.      Riksdagen förutsätter att jord- och skogsbruksministeriet under den jaktperiod som inleds i höst följer hur bestämmelserna i 4 kap. 5 § i strafflagen fungerar i förhållande till avlägsnande av varg som medför hot eller fara samt förtydligar tillämpningen av bestämmelserna om nödtillstånd genom anvisningar och råd till medborgarna. En redogörelse för dessa åtgärder ska lämnas till riksdagen senast den 28 februari 2023.

Detta godkände riksdagen den 14.10.2022 med rösterna 114 ja, 17 nej och 55 frånvarande.

Jag förstår den jägare som inte längre släpper sin hund. Jag förstår den djurproducent som väljer att hålla djuren inne om den sådana möjligheter har. Och jag förstår att Österbottningarna har tappat tålamodet i vargfrågan.

Men jag hoppas innerligt att Österbottningarna förstår att rösta SFP i nästa riksdagsval och jag lovar personligen att jag inte accepterar vår eventuella regeringsmedverkan om inte förändringar i vargpolitiken prioriteras!

Det är våra marker, våra djur och våra barn vi ska skydda - inte statens brutala rovdjur.

Christoffer Ingo

Fårproducent

Riksdagskandidat SFP