Röda linjer leder inte till några resultat
Publicerat i Vasabladet 7.11
I nyhetsflödena ser vi konstant rubriker om nya nedskärningar, statsskulden som växer och internationell osäkerhet. Det är lätt att få uppfattningen om att det bara går utför. I Österbotten är verkligheten en annan, och här syns det tydligt att den ekonomiska trenden håller på att vända. Företag investerar, nya företag etablerar sig och nya arbetsplatser växer fram. Hos oss är framtidstron starkare än på flera andra håll i landet.
Den ekonomiska tillväxten syns i flera kommuners budgeteringar inför nästa år, och Korsholm är inget undantag. Tack vare mångårig aktiv näringspolitik som nu ger resultat, samt tidigare års nödvändiga anpassningsåtgärder, så har vi nu en helt annan ekonomisk situation än på många år. Budgeten som fullmäktige i Korsholm nu behandlar, är den första budgeten på länge som inte för med sig kännbara anpassningar eller skattehöjningar. I stället handlar vår diskussion i höst främst om hur vi ska investera pengarna från Microsoftaffären och hur vi kan arbeta för att lösa den akuta bostadsbristen som uppstått i takt med regionens storetableringar. Fullmäktige har under hösten enhälligt konstaterat att bostadsbristen är något vi behövde fokusera på i nästa budget, och jag är väldigt nöjd över att vi nu ger mer resurser till Korsholms bostäder för att bygga och förvärva hyreslägenheter.
Att Österbotten står sig så bra i nationell jämförelse är ingen slump. Regionen har länge haft ett starkt näringsliv och stark företagaranda, men utvecklingen är också ett resultat av politiska beslut som medfört riktade åtgärder, investeringar och stärkta verksamhetsförutsättningar för företagen. Detta har möjliggjorts av att det vid beslutsfattarbordet funnits SFP-ledamöter som konstant fört regionens agenda.
Det att vi i vår region har bland landets bästa förutsättningar att lyckas är inget som sker automatiskt. Det politiska stödet som våra regioner och vårt näringsliv behöver, antingen finns eller så finns det inte. Det ser man tydligt om man jämför med då SFP senast satt i opposition. Då uteblev många nödvändiga infrastruktursatsningar, Vasa centralsjukhus fulljour hotades, svenska språkets ställning ifrågasattes och där besluten togs vägde inte Österbottens röst lika tungt. Under den pågående mandatperioden investeras kring 200 miljoner euro i österbottnisk infrastruktur, de språkliga rättigheterna är tryggade, markägares rättigheter har stärkts och flera god utbildningspolitiska beslut som stärker våra regioner har gjorts.
Med denna bakgrund ser jag det som beklagligt att det i vissa kretsar redan nu dras röda linjer kring vem vilka kan komma att samarbeta med under nästa mandatperiod. För mig är tågordningen självklar. Först håller man val, sen ser man vem som vinner valet och vilka som bjuds in till regeringsförhandlingar. Slutligen är det innehållet i regeringsprogrammet som avgör. Den här bilden tror jag de flesta Österbottningar delar. För mig är det viktigt att SFP i alla situationer anses regeringsduglig och sitter vid de bord där besluten som rör oss alla tas. Vi som representerar en språklig minoritet gynnas definitiv inte om det i Finland likt Sverige uppstår politiska block där de röda linjerna blir viktigare än lösningarna framåt.