Kylskåpsattackerna visar att cyberhoten mot vår vardag är närmare än vi tror
Publicerat i Sydin 14.11
I början av månaden fick vi läsa om flera europeiska matbutiker som utsattes för cyberattacker, där stora mängder mat förstördes då temperaturen på kyl- och frysanläggningar höjdes på distans.
Många av oss förknippar säkert cyberattacker med angrepp mot datorer, lösenord, datasystem och personuppgifter, som i Vastaamo-fallet. Jag tror attackerna mot matbutikerna blev en tankeställare för många av oss om hur samtidens cyberattacker faktiskt kan se ut.
Vi omges idag av uppkopplad teknik. Via appar och trådlösa nätverk styrs solpaneler, övervakningskameror, garageportar, robotgräsklipparen och hemsystem, där vi kontrollerar allt från lampor till ugnar och tvättmaskiner. Liknande system används också mycket inom lantbruket. Olika former av GPS-styrning blir vanligare, och digitala system används i mjölkrobotar, mjölktankar, belysning i växthusen och uppvärmningssystem i broilerstallar. Listan kan göras lång.
Digitaliseringen har definitivt gjort våra arbeten och vardag effektivare, men också skapat nya sårbarheter. Om någon exempelvis lyckas störa en mjölkrobot eller ändra på temperaturerna på värmelamporna i broilerstallarna kan konsekvenserna snabbt bli väldigt allvarliga.
Beredskap är något vi i Finland talat mycket om under de senaste åren. Däremot har cyberberedskap kanske inte av gemene man upplevts som en central del av beredskapshelheten. Nu ser vi att hotbilderna förändras, och att också vardagliga funktioner kan störas av cyberattacker och störningar.
Det är ändå inte orsak till panik. Mycket har gjorts för att stärka skyddet mot cyberattacker på både nationell och EU-nivå. På EU-nivå har bland annat NIS2-direktivet stärkt motståndskraften i samhällsviktiga verksamheter, och Cyber Resilience Act har krävt att smarta produkter måste bygga in cybersäkerhet från början och leverera säkerhetsuppdateringar under produktens livscykel. I Finland har Cybersäkerhetscentret och Traficom fått större befogenheter. Deras roll är central då de arbetar med att övervaka cyberhot och stärka samhällets motståndskraft.
Men även om lagstiftningen utvecklas och tekniken blir bättre, så är det också en viktig påminnelse för oss alla att granska vårt eget agerande. Cyberberedskap borde ses som en del av beredskapshelheten. Lika självklart som att låsa ytterdörren borde det vara att se till att man har starka lösenord och att man uppdaterar sina enheter och program när det kommer säkerhetsuppdateringar samt att fundera på vilka system som är uppkopplade. Cyberberedskap är något som berör oss alla, och ökad medvetenhet gör oss också mer beredda för potentiella störningar.