Hur härligt sången klingar -eller?
Kolumn i ÖT 8.11.2025
Då vi i veckan har firat Svenska Dagen tänkte jag använda denna kolumn till att reflektera hur det svenska i Finland riktigt mår. Då jag själv för 10 år sedan blev aktiv SU:are och SFP:are var svenskan och dess ställning på tapeten mest varje dag. Sannfinländarnas ungdomsförbund gjorde videon där piskrapp på domkyrkans trappor skulle symbolisera ”pakko-ruotsi”. Studentsvenskan hade slopats och Sipiläs regering beredde en vårdreform som skulle ha tagit fulljouren från Vasa centralsjukhus. Det gjordes försök som förvisso föll platt, men där kommuner kunde välja att t.ex. undervisa i ryska istället för svenska.
I den här jämförelsen är den politiska verkligheten vi lever i idag något helt annat även om det är hemskt att tvingas inse att det svenska i Finland till viss del har kunnat andas ut tack vare att ingen idag pratar om affärer med Ryssland. Betyder detta då att vi kan ta vårt språk förgivet? Nej verkligen inte. Det svenska i Finland måste försvaras varje dag. Hade inte SFP exempelvis fått in över 30 skrivningar gällande svenska språket och Finlands tvåspråkighet i regeringsprogrammet, så hade nog min vardag i riksdagen sett väldigt annorlunda ut.
Trots att dessa utmärkta skrivningar ger ett stadigt ryggstöd i de politiska förhandlingarna kräver vart enda ett lagförslag och förordning genomläsning med finlandssvenska glasögon. För bästa input behövs de främsta politiska medarbetarna och de bästa organisationerna omkring. Det nätverk som vårt finlandssvenska utbildnings- och kulturnät, föreningsliv, vårt näringsliv, vår lokala och regionala offentliga sektor och våra lokala partiorganisationer bildar är grund för allt det vi jobbar med politiskt och det är detta som är det vi kallar det svenska i Finland. Men att se bakåt då man jämför hjälper föga då det är framtiden som spelar roll. Även om vi idag kan tycka att hoten minskat ger en överblick på den offentliga ekonomin orsak till oro också för det svenska i Finland. Då våra kommuner tvingas till tuffa nedskärningar riskerar språkundervisningen lida. Då inte exporten växer är det färre som via sitt arbete gör affärer utanför Finland. Då vi gör Finland till ett mindre attraktivt land att flytta till kan vi inte garantera att de som integreras på svenska i Österbotten blir fler. Då vårdkostnaderna stiger och välfärdsområdena tvingas till anpassningar försvinner arbetsplatser på landsbygden, vilket i sin tur riskerar göra vår Österbottniska landsbygd mindre attraktiv att bosätta sig på. Därtill är det ett faktum att den digitala världen med sociala medier och AI medför helt egna utmaningar som vi bara som samhälle behöver hantera.
Utmaningarna för det svenska i Finland lär hänga med oss framöver. Även om de grundlagsenliga rättigheterna inte idag direkt är hotade, så hotas den svenskspråkiga servicen av landets dåliga ekonomi. Det bästa receptet för detta är privata investeringar, ekonomisk tillväxt och ökad export. Här är Österbotten redan i topp och som jag ser det sitter vi ännu en gång på nycklarna till Finlands framgång och vi gör det främst på älskat modersmål.