Tillväxt är det enda alternativet efter införandet av en skuldspärr
Kolumn i VBL 18.10.2025
I veckan har en parlamentarisk arbetsgrupp kommit fram med en långsiktig lösning till reglerandet av Finlands skuldsättning, som idag uppgår till 180 mrd. Politiskt är det stort att alla partier utom vänstern för första gången har enats om en skuldspärr. Ekonomin har inte vuxit på 18 år och vi lånar helt enkelt för mycket. Skuldbromsen kommer flytta diskussionen från hur mycket vi borde spara till konkreta åtgärder. Det är klart att tiden med obegränsad ekonomisk politik är slut och nu går vi in för en tidsperiod med en stramare offentlig ekonomi.
Samtidigt är det centralt att vi fokuserar på reformer som ökar antalet investeringar, arbetsplatser och export. Därtill behöver vi garanterat fortsätta se över vilka offentliga utgifter och hurudan byråkrati vi vill ha. Allt detta hör till ämnen som vi i regeringen satsar på eller ser över. Som exempel kan nämnas att i budgeten för 2026 minskar över 400 milj i statlig byråkrati.
Då ekonomin för hoppningsvis snart växer, har vi också råd att öka på de offentliga tjänsterna. Men först är det på vårt ansvar att trygga det mest centrala: Utbildning, vård och omsorg, inrikes säkerhet, försörjningsberedskap och försvar. I nuvarande takt går vi även miste om dem, då vi endast har svåra nedskärningar kvar i arsenalen.
Sysselsättningsläget som på nationell nivå är katastrofalt ser i olika regioner väldigt olika ut. Här hos oss i Österbotten är arbetslösheten låg, och jag ser inga tecken på att den skulle försämras framöver. Våra företag investerar aktivt, och nya företag etablerar sig i vår region. Vi har däremot problem med att få tillräckligt med kunnig arbetskraft till vår region, och det kommer i framtiden att orsaka utmaningar för företagen.
Då vi läser om USAs beställning av isbrytare vet vi att Österbotten har en central roll i att förse dem med motorer och annan teknik. Då vi arbetar med investeringar i gröna omställningen har vi stora projekt på gång i Kristinestad, Korsnäs, Vasa, Korsholm, Kronoby och flera andra ställen i Österbotten som kräver arbetskraft nu, inte om fem eller tio år. Vi behöver smidigare sätt att locka arbetskraft, både genom utbildning och ett smidigt och fungerande system som stöder arbetskraftsinvandring inom de branscher som har svårast att hitta personal. Men vi behöver också enkla vägar för de som mist sina jobb i andra delar av Finland. Det betyder att vi behöver bygga bostäder, bli bättre på att välkomna och integrera.
Tillväxt är efter skuldspärrsöverenskommelsen vårt enda alternativ om vi inte vill montera ner det vi kallar den nordiska välfärdsmodellen.
Älgjakten är inledd och som bilist och skogsägare vill jag tacka var och en jägare som ställer upp och förvaltar viltstammen. Det rådande vargläget gör att många väljer att inte använda sina jakthundar, något vi i riksdagen är mycket medvetna om. Lagen som bereds för att vi äntligen i vinter kunna införa licensjakt på varg framskrider. Internt inom regeringen handlar tvistefrågan främst om på vilken nivå i antal räknade individer stammen i framtiden bör ligga på. SFP driver på en så låg nivå som med forskarstöd i ryggen är möjlig och enligt vår bedömning borde det betyda att antalet vargar i Finland bör räknas i hundratal börjandes med siffran 1.