Nu växer ekonomin, och vi måste se till att trenden fortsätter

Vasabladet 30.5

Efter år av stillastående ekonomi kom till sist statistik som Finland har väntat på: under årets första kvartal växte BNP med 0,9 procent. Det är mer än dubbelt så mycket som OECD-genomsnittet på 0,4 procent, och näst bäst i hela jämförelsen. För ett land som alltför länge vant sig vid att tala om nedgång, osäkerhet och svag framtidstro är det inte en parentes - det är ett besked. Finland kan, trots turbulensen i världen, växa igen. 
 
Det betyder inte att alla problem är lösta. På flera håll är arbetsmarknaden fortfarande svag och de offentliga finanserna har inte plötsligt blivit i ordning. Men det betyder att den finländska ekonomin inte är dömd till stagnation så som den politiska debatten ofta antyder. Nu då tillväxten äntligen visar sig får vi inte möta den med samma gamla uppgivenhet – som om varje ljusning vore tillfällig och att nästa regering ändå måste skära i det som skapat tillväxt. Tvärtom, nästa regerings viktigaste uppgift är att fortsätta göra Finland till ett attraktivt land att investera och konsumera i.  
 
I Vasaregionen och Österbotten är tillväxtpolitik inget nytt. Här finns inte bara industri i allmänhet, utan kluster som bygger på export, försörjningsberedskap, tekniskt kunnande, forskning och stark koppling mellan företag och högskolor. Vår modell förtjänar att tas på allvar. Finland behöver fler investeringar som förädlar kunnande, lockar kompetens och skapar ekosystem – inte bara bulk, stora elräkningar och konjunkturkänslig verksamhet. 
 
Det är också mot den bakgrunden vi måste föra diskussionen om datacenter. Alla serverhallar är inte jämförbara. Frågan är inte bara hur många megawatt de förbrukar, utan vad de faktiskt möjliggör. Är verksamheten kopplad till avancerad AI, forskning, säkerhet eller försvar? Skapar den ringar på vattnet i annan industri? Finansierar aktörerna professurer, forskningssamarbeten eller annan kompetensuppbyggnad i Finland? Om svaret är nej, då är det svårt att tala om något strategiskt genombrott. Är svaret däremot ja, finns det potential att ta Finland till nästa guldålder. 
 
Just därför borde principen vara enkel: stora datacenteraktörer som etablerar sig i Finland borde åläggas att garantera ny elproduktion i proportion till sin egen förbrukning. Den som använder enorma mängder elektricitet måste också bidra till att det finns mer el i systemet. Finland måste våga ställa krav. Vi har inte råd med en näringspolitik som nöjer sig med att räkna investeringssummor och bandklipp. Det avgörande är om investeringarna stärker landets produktivitet, bygger ny kompetens och breddar skattebasen. Det är så välfärden i verkligheten tryggas: inte genom önsketänkande, utan genom fler företag som skapar högt förädlingsvärde, fler jobb, större exportintäkter och en energipolitik som håller också när trycket ökar. Det är så vi långsiktigt finansierar vården, skolan och omsorgen. Vi ska välkomna investeringar som gör landet rikare, starkare och mera motståndskraftigt – och ha mod att säga nej till dem som mest bara förbrukar våra gemensamma konkurrensfördelar. 

Vasaregionen har befintlig infrastruktur, energitillgång och kunnande redo att ta emot nästa storaktör. Och när vi gör det, ställer vi kraven som också på längre sikt för med sig mervärde till samhället.