Österbottens Tidning 2.11.2024

Veckan som gick har för oss riksdagsledamöter varit plenifri och därmed perfekt för regionbesök och träffar lokalt. Själv passade jag på att den för mig första plenifria tisdagen boka in morgonkaffe i Purmo och senare ett heldagsbesök i Jakobstad. Med Purmobor är min tidigare erfarenhet att språket är rakt, kraven på beslutsfattare är balanserade och viljan att via hårt arbete eller företagande bidra till lokalsamhället generöst. På så gott som hela den österbottniska landsbygden stöter vi trots allt på samma frågor. När sätts våra vägar i skick? Hur länge ska vargarna få gå runt våra husknutar? Vem ska ta hand om våra äldre i framtiden och var? Att som politiker ha bra svar på dessa frågor samtidigt som statsbudgeten ska anpassas är en utmaning som heter duga. Men jag gör i alla fall ett försök. 

Förra sommaren asfalterades fler vägar än på 5 år, nästa sommar fortsätter samma takt och det ska snart börja märkas på vägarna också i våra regioner. Skyddsjaktslagstiftningen för varg uppdaterades i somras, den är inte perfekt, men om det i det nationella Tassu-registret skulle anmälas alla de observationer som görs skulle myndigheterna t.ex. vid tillfällen som vid den vi upplevde under sensommaren med den rivna kon bättre kunna agera. Myndigheternas och mitt budskap är tydligt, anmäl alla observationer. Angående den stamvårdande jakten kan jag bara beklaga att regeringen inte kommit längre. Jag kan däremot garantera att den ansvariga ministern regelbundet påminns om att den utlovade skyddsjakten bör implementeras i linje med EU-lagstiftningen. Hittills har resultaten lyst med sin frånvaro. 

Sen har vi vården. Då jag själv inte är välfärdsområdespolitiker brukar jag vara försiktig med att peka på vad som bör och inte bör göras. Sittande Österbottniska beslutsfattare har mitt fulla stöd och jag vet att de gör sitt bästa. Det jag däremot i egenskap av riksdagsledamot och medlem i förvaltningsutskottet gärna lyfter upp är frågan om ifall det är nödvändigt att buga för finansministeriet och med det montera ner en lång rad service vi varit vana med. Då jag i riksdagsarbetet har hört finansministeriet om vad som sker med de områden som redan nu genomgår utvärderingsförfarandet har jag förstått att man först ser på områdenas egna sparprogram, sen med områdena gör upp nya sparprogram vid behov för att sen som allra sista utväg öppna diskussion om sammanslagning med andra vårdområden. Det vore klokt att skynda långsamt och se resultaten av gjorda åtgärder och om nödvändigt återkomma till de mer drastiska sparlistorna i framtiden. Men observera, detta enbart sett med helikopterglasögon och utan detaljinsyn i Österbottens välfärdsområde. 

Slutligen vill jag i egenskap av vice ordförande för SÖFUK som upprätthåller YA glädjas över vår styrelses enhälliga beslut om att återremittera nedläggningen av visuell framställning kvoterat till att hyresfinansiering för de inkommande tre åren hittas. Jag tror att vi på sikt kan hitta lösningar där ekonomin för den för hela Svenskfinland viktiga utbildningen stärks och jag hoppas alla involverade vill fokusera på de långsiktigt nödvändiga finansieringsfrågorna som rör avklarade studier, övergång till tredje stadiet och sysselsättning. 

Sydin 19.10.2024

I politik handlar det om att hitta en balans mellan att främja hållbar utveckling och att säkerställa att lokalsamhällets intressen skyddas. Via konstruktiv dialog och rättvisa ekonomiska incitament kan man navigera dessa komplexa utmaningar på ett sätt som gynnar alla parter.

Havsvindkraft är ett aktuellt tema som nu framstår som en av de mest lovande lösningarna för att nå våra klimatmål. Framförallt eftersom den nya globala storindustrins främsta argument att välja Finland som investeringsort framom andra länder förklaras av potentiell massproduktion av förnyelsebar energi. Med detta sagt behöver vi beslutsfattare ansvarsfullt skapa system där det lokala alltid beaktas då nationella angelägenheter far fram.

En av de för Österbotten större frågorna som nu behandlas i riksdagen är frågan om hur till exempel skatteintäkterna för markanvändningen fördelas. En stor del av den havsvindkraft som planeras är tänkt utanför den s.k. ekonomiska zonen vilket betyder att det inte idag är någon självklarhet att kommuner i närheten erhåller någon ersättning. Att hitta en lösning för detta har varit en av SFP:s prioriteringar denna höst och nu går frågan vidare. Det är alldeles klart att intäkter från sådant som påverkar lokalt bör beskattas lokalt.

En annan fråga som i olika paket nu är eller kommer till riksdagen är frågan om olika besvärsprocesser. Vi behandlar för tillfället nya bygglagen där b.la. museiverket fråntas viss makt och snart kommer vi se över det som kallas för områdesanvändningslagen där frågan om vem som kan besvära sig och hur många gånger kommer på bordet.

Ser man detta ur ett Österbottniskt perspektiv är investeringsklimatet för tillfället bra, men vi lider av hur ofantligt långa olika besvärsprocesser kan bli, även om t.ex. myndigheter kan ha konstaterat att MKB:n för projekt inte behövs.

Sen kan jag inte låta bli att nämna veckans turbulens och drevet kring nikotinpåsarna. Det är lätt att konstatera att regeringsprogramsskrivningen om att nikotinpåsar endast skulle få säljas om de innehåller ’’vuxensmaker’’ är problematisk. Vad är vuxensmak? Åtminstone torde det vara mer än mynta och mint som nu enligt den samlingspartistiska ministern ska bli de ända tillåtna smakerna. Undertecknad och SFP vill i snuspolitiken sluta skeppa skattepengarna till Sverige. Då EU inte går med på att legalisera det traditionella snuset borde vi i alla fall använda de möjligheter som fanns att för nikotinpåsarna följa samma linje som Sverige. Nu blev politiken en smakfråga och vinnaren finns i Sverige.

Vasabladet 21.9.2024

Att kliva från ersättarplats i Finlands riksdag till riksdagsledamot och ordinarie medlem i Svenska riksdagsgruppen, ett år in i regeringsperioden, skiljer sig en hel del från motsvarande situationer i de större partierna. Eller, jag kan förstås inte veta exakt hur stora skillnaderna är. Men, min egen upplevelse tre veckor in i höstterminen är att som medlem i Svenska riksdagsgruppen får alla, eller snarare bör alla, ta ansvar. Nya ledamöter i de större riksdagsgrupperna kan däremot delta i möten och stegvis lära sig arbetet.

För mig har det inneburit att jag fått sätta in mig i många komplicerade frågor som för tillfället behandlas i förvaltningsutskottet. Cybersäkerhet, utlänningslagen, finansiering till välfärdsområdena och den stora statsandelsreformen som nu bereds är bara några axplock av frågor som numera ligger på mitt bord. I alla dessa frågor finns det alltid österbottniska infallsvinklar som behöver beaktas, innan slutliga betänkanden går till riksdagen.

I miljöutskottet där jag också för den finlandssvenska kustbefolkningens talan, kommer hösten mycket att kretsa kring den nya bygglagen, områdesanvändningslagen och självklart revideringen av avfallslagen, som alltid intresserar vår region.

På ett allmänt plan är miljöutskottet med nuvarande regering mera lätthanterlig för en österbottnisk SFP-politiker, än vad det till exempel var under förra perioden. Regeringen som har majoritet i utskottet respekterar markägarnas rättigheter, uppskattar lantbrukarnas insatser och erkänner att man också framöver ska kunna leva och bo på landsbygden och i skärgården. Men visst är det även i miljöutskottet som oppositionen placerar sig rent ideologiskt långt från den österbottniska myllan och har mest åsikter. Det märktes väl, då vi i veckan debatterade medborgarinitiativet om förbud av pälsnäringen och vi på varje utskottsmöte på något plan berörde skogsskyddet och flodpärlmusslorna.

Parallellt med det ordinarie riksdagsarbetet i mina utskott pågår självfallet intressebevakningen för de österbottniska regionerna och Korsholms kommun. I veckan kom regeringens utlovade proposition om skatteavdrag för storindustrin som investerar i den gröna omställningen till oss i riksdagen för behandling. I klarspråk handlar det om Finlands skattestöd på framtida vinst som t.ex. bolag som Shanshan, Epsilon och Freyr kan söka och få. Viktigt vore nu att behandlingen hos oss i riksdagen går fort, så att bolagen kan söka stödet. Det är nämligen så, att så som propositionen är skriven kan inte ett bolag som inlett sin investering söka om stödet. Därför väntar många på att inleda arbetet och är en förklaring till varför vi till exempel inte i skrivande stund ser grävmaskiner på Granholmsbacken.

Till slut gällande batteriområdet. Nästa vecka har vi finbesök i Korsholm, då Shanshan Finlands nyvalda VD för första gången besöker kommunen. Ännu i höst förväntas Hitachi ha full fart i Vikby. Det råder inget tvivel om att vi, trots ekonomiskt tuffa tider, har orsak att ha framtidstro.

Sydin 14.9.2024

Som nyvald riksdagsledamot, med en fjärdedel av mandatperioden avklarad, blir det full fart rakt in i elden direkt från början. Förra veckan hölls regeringens budgetförhandlingar för nästa års budget, och som det redan då informerades, blev resultatet en jackpot för Österbotten, då det kommer till infrastruktursatsningar i hela vårt landskap. En av de större satsningarna är de 15 miljoner, som regeringen öronmärker för reparationer av den för oss viktiga Kasköbanan. Men, som vi också vet, varade inte festen särskilt länge. I tisdags meddelade trafikledsverket att man avslutar trafiken på banan i minst 3 år då en bro i Ilmola sägs vara förbrukad. Noteras bör, att längs med banan uppges totalt 26/35 broar vara i dåligt skick, om inte i lika dåligt skick. Frågan vi nu behöver ställa oss. Vem är det som styr? Finlands regering eller trafikledsverket? Det kan omöjligt få ta 3 år att hitta finansiering för det som repareras bör, när den politiskt uttalade viljan är glasklar. Jag kan i alla fall garantera att SFP i regering och riksdag på bred front arbetar för att trafiken återupptas så fort som möjligt.

Ett av de stora projekten som regeringspartierna nu fått i mål är den nya listan på normer (läs byråkrati) som ska avvecklas. Många av de över 30 normer som vi kommer att se över handlar om bygg- och transportbranschen. Vi kommer bland annat att slå ihop olika tillståndskort inom byggbranschen och begränsa deras antal. Vi kommer att se till att olika tillståndstjänster fås från en och samma lucka och göra det lättare för lantbruksproducenter att bygga produktionsbyggnader, utan att NTM-centralerna och övriga myndigheter överklagar byggbeslutet. Det senare har varit ett stort problem på vissa områden i Finland.

Gällande transportbranschen luckras kör- och vilotiderna upp så att de mer motsvarar europeisk standard, vilket yrkeschaufförerna länge har väntat på. Och gällande våra kommuner så backar vi gällande kravet på att belysningsstolparna behöver fästas i stora betongfundament. I praktiken har det fördubblat kostnaden för utbyggnad av belysning längs kommunernas vägar.

Alla punkter på listan är välkomna och arbetsgruppens nästa lista är redan under beredning för att offentliggöras kring årsskiftet. Den stora utmaningen för oss alla är ändå, att inte öka mängden byråkrati. Det tragiska fallet kring flodpärlmusslan, där vänsteroppositionen nu ropar efter ny lagstiftning, är ett bra exempel.

Österbottens Tidning 7.9.2024

Riksdagsarbetet har äntligen kommit igång efter en sommar full av förberedelser och förhandlingar. Trots ekonomiskt hårda tider finns det anledning till optimism, särskilt här i Österbotten. 

Den politiska hösten och min första vecka som riksdagsledamot körde igång med budgetförhandlingar. Jag är glad att kunna konstatera att det politiska resultatet blev en fullträff för Österbotten tack vare ett lång förarbete, samarbete inom partiet, över partigränser och med oss närstående organisationer men framförallt vår regeringsmedverkan. SFP har verkligen levererat i Petteri Orpos regering och den här veckan har vi fått skörda många för länge sedan planterade projekt. 

Budgeten innehåller många viktiga investeringar för Österbotten som stöder regionens tillväxt och bidrar till nya arbetstillfällen. Då man ser på landet som helhet, blir det alldeles klart att det är i Österbotten företag vill investera och då måste också staten vara med och backa upp.

Bland de många stora investeringar i vår region kan nämnas flera vägförbättringar i Karleby och Jakobstad, Vasa, Kristinestad och förbättringar av Kasköbanan. Dessutom har SFP lyckats öka Viexpos och finsk-svenska handelskammarens finansiering och begränsa nedskärningarna inom kultursektorn. Utan SFP hade dessa nedskärningar varit mycket större. Alla dessa prioriteringar bidrar till ekonomisk tillväxt.

Med lantbrukspolitiska glasögon kan jag konstatera att budgetförhandlingarna blev just så odramatiska, som vi väntat. Inga direkta nedskärningar för lantbrukarna, bibehållna satsningar på livsmedelsexport och tilläggsanslag till 4H. Nu kvarstår arbete i riksdagen för att reparera finansieringstappet till den allt mer viktiga rådgivningen.

Utöver budgeten fick vi till riksdagen några för oss viktiga lagförslag som i höst ska behandlas. Lagen om lokala avtal som tillåter flexibla företagsspecifika lösningar, där arbetstagare och arbetsgivare inom ramen för branschavtalen själva kan komma överens om spelregler på arbetsplatser. Detta är något SFP arbetat länge för.  Livsmedelsmarknadslagen, en av tre för lantbrukets konkurrenskraft nödvändiga marknadslagar har som målsättning att öka transparensen och ge livsmedelsmarknadsombudsmannen ökade befogenheter. Ett steg i rätt riktning men definitivt inte tillräckligt för att stärka producenternas ställning på en allt mer utmanande marknad. 

Mitt arbete som ny medlem i Svenska riksdagsgruppen fortsätter under hösten i miljöutskottet och förvaltningsutskottet. Två viktiga utskott där frågor som påverkar de Österbottniska kommunerna, välfärdsområdena samt våra företag och invånare.  

Man kan konstatera att det finns gott om orsaker att andas optimism bara vi i riksdagen fortsätter leverera politik som stöder ekonomisk tillväxt och skapar förutsättningar att verka.