Posts tagged Vasa
En samgång med Vasa är ett hot mot svenskan - eller?
foto Vasabladet.jpg

Varje dag får jag läsa eller höra om att någon tycker att svenskans ställning i Finlands framtid avgörs i Korsholm. Att Korsholmare efter en fusion enbart skulle få service på finska i ett Vasa där svenskan inte skulle vara i majoritet.

Farhågorna ska tas på allvar. Jag ser varje vecka på olika sätt och vis hur svenskan i Finland inte tas på allvar. Man behöver inte vara länge i huvudstaden före man inser att till och med dagens Vasa framstår som ett paradis för en svensktalande, trots utebliven fulljour och allt annat som vi har ministerietjänstemän och regeringen att skylla på. Håller vi oss kvar på ministerierna där framtida lagstiftning annan förvaltning behandlas hittar vi samgångens främsta argument:  Korsholm är okänt.

Vad innebär en samgång med Vasa språkmässigt?

Den 23.10 ordnades ett seminarium vid Vasa Universitet där ett av teman var förutsättningar för en tvåspråkig kommun efter kommunsammanslagning. Jag hade själv inte möjlighet att delta, men jag har tagit del av materialet som Siv Sandberg, kommunforskare vid ÅA, presenterade. Efter en eventuell samgång med Vasa skulle vår nya kommun ha följande språkfördelning: 60% finskspråkiga, 33% svenskspråkiga och 7% med övrigt modersmål. Enligt Sandberg är det inte helt riskfritt att slå ihop två språkgrupper.


Siv tog Borgå som ett exempel. På 90-talet blev Borgå och Borgå landskommun en enda kommun. Den svenska servicen försvagades utan att någon egentligen hade för avsikt att försvaga den. Varför? Jo, vad ingen hade tänkt på var att de finskspråkiga skolorna var stora och centraliserade enheter och de svenskspråkiga var små och utspridda. När det blev ekonomiskt sämre tider gjorde man som man brukar göra: börjar med att stänga de små enheterna. Avsikten var inte att försvaga svenskan, utan att minska på kostnaderna. Men den svenska servicen strök också med. Hur många hade kunnat tänka ut det händelseförloppet? Siv gav råd hur man kan undvika detta. När man planerar kommunens service ska språket också beaktas som en del av helheten. Det hade man inte gjort i Borgå, utan man hade antagit att det var självklart att det finns och alltid kommer att finnas service på båda språken.

Politiken styr

Allt som jag just beskrev är politiska beslut. Vill man ha politiska beslut som främjar tvåspråkighet är det så enkelt som att rösta på politiker som ser ett mervärde i en tvåspråkig kommun. Förra veckan kom jag över en excel-fil där en fullmäktigeledamot i Vasa hade räknat ut hur fullmäktige i Vasa+Korsholm hade sett ut med kommunalvalsresultatet 2017.

Siffrorna talar för sig själv. Oberoende om fullmäktige skulle ha 59 medlemmar eller 67 är överlägset största partiet SFP, och största delen SFP:are hemma från Korsholm. Kolla lite på denna excel och fundera på hur hotad svenskan är med dessa beslutsfattare?

Skärmavbild 2018-10-29 kl. 16.11.05.png

Sen hoppas jag Korsholmarna går och röstar i den rådgivande folkomröstningen, för jag oroas över ett allt för lågt valdeltagande. Ju högre sådan vi får, desto tyngre väger resultatet.

Sant och falskt om Korsholm-Vasa

I skrivande stund sker förhandlingar om ett samgångsavtal i Korsholm och Vasa - ett mycket omdebatterat avtal. Frågor om SFP i Korsholm inte har en språkstrategi att följa har ställts från olika håll och kanter i media.

Så säger SFP:s partiprogram

Om man skulle vilja välja en åsikt är SFP:s problem att våra linjepapper och vårt partiprogram inte klarar av att ta ställning till frågan om en eventuell samgång mellan Vasa och Korsholm. Partiprogrammet tolkas i detta fall såsom läsaren själv vill, vilket har visat sig vara ytterst problematiskt.


Å ena sidan säger partiprogrammet att ’’enspråkigt svenska förvaltningslösningar, institutioner och miljöer skapar förutsättningar för en levande tvåspråkighet och stöder den finlandssvenska identiteten och kulturautonomin.’’

Detta är helt nödvändigt när det kommer till bland annat utbildning, rättsväsendet och sjukvården. Men Korsholms kommun är inte enspråkigt svensk, och kommer aldrig heller bli det. Korsholms kommun är en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk. Att förvaltningsspråket är svenska gör inte kommunen till enspråkigt svensk. Det här är viktigt att komma ihåg. Partiprogrammet säger ingenting om svenskspråkiga kommuner, men belyser däremot upprepade gånger att besluten ska fattas nära dig.  Vad som räknas som nära är däremot subjektivt.

Å andra sidan vill SFP:s partiprogram se starka primärkommuner som handhar och garanterar basservice på svenska. Detta är ett allmänt ställningstagande för kommunfusioner och något som SFP har drivit på i tidigare regeringar.

I Svenska Riksdagsgruppens skuggbudget från förra året ser man också ett ställningstagande för kommunfusioner. Gruppen vill i statsbudgeten stödja frivilliga fusioner ekonomiskt, i riktning mot starkare primärkommuner.

Nationell svenskspråkig strategi

Med detta sagt blir det svårt för partiledningen, partistyrelsen (där jag också ingår i egenskap av SU:s ordförande) och fullmäktigegruppen som jag leder att styra enskilda medlemmar. Något som såväl Korsholms fullmäktigeledamöter med synlighet på insändarsidor och sociala medier som ledarskribenter på Vasabladet torde vara medvetna om.  

Storleken har betydelse i framtiden

För Vasaregionens framtid, och nu menar jag inte tvisten om Vasa centralsjukhus, är Vasa stads befolkningsantal avgörande. Det hjälps inte att ha en stark vilja för att få ministrar att förstå att Vasaregionen är mycket större än enbart staden Vasa. Det är inte enbart skrämselretorik att säga att storleken har betydelse - för det har den. Men jag vill också i ärlighetens namn påstå att det för åtminstone Centerpartiets del inte hade inverkat om kommunfusionen redan tidigare hade varit gjord eller inte. Inga sakargument hade bitit då heller. Att påstå att storleken hade haft betydelse, eller att storleken i framtiden inte kommer att ha betydelse är i min mening med andra ord alternativa fakta. Dåtid är inte detsamma som framtid, och vi ska framåt och då har storleken betydelse för infrastruktur och högskolor med mera.

Nu hoppas jag kunna ge förhandlingsgrupperna i respektive kommuner ro att förhandla. Jag är säker på att vi i början av 2019, när förhandlingarna är klara och Korsholmarna får säga sitt i en rådgivande folkomröstning, kommer få se en kampanj där SFP:are kommer har olika viljor. Det finns bara ett parti i Finland som alltid jobbar för en levande tvåspråkighet och det är SFP. Ingen kan påstå att det finns någon kommun i Finland som leds av SFP där tvåspråkigheten inte skulle fungera. Detta gäller i Vasa redan idag och garanterat i ett Vasa sammanslaget med Korsholm.

DSC_0025.jpg