Hade kanske inte tänkt skriva ett blogginlägg direkt dagen efter det första, men eftersom att hela eftermiddagen ändå gick åt till att syna regeringens budgetförslag för nästa år tänkte jag att det är lika bra att bara tuta och köra.
Om jag börjar med vad regeringen själv är mest stolt över, nordens fortfarande sämsta sysselsättning. Så får man konstatera att regeringen med hjälp av högkonjunkturen lyckats vända Finlands statsekonomi till aningen ljusare än vad den var för några år sen. Det skulle säkert vilken regering som helst ha lyckats med, men den här gången var det Sipilä som fick ta creds för det. Tyvärr fortsätter regeringen med samma åtgärder. Man kommer också nästa år skära i utbildning och spara på de som mår sämst. Det är klart att om man skär i kostnader på lärare, studiehandledare, vårdpersonal, skolpsykologer, allmän förebyggandevård, hela den kedjan på kort sikt kommer kunna presentera nationalekonomiska fina betyg för hur landets ekonomi sköts. Nu är bara problemet att alla dessa nedskärningar, som nu inte heller för nästa år kommer som riktiga satsningar kostar på lång sikt. De kostar i att fler avbryter sina studier, de kostar i att fler inte får den hjälp de behöver och det är de unga som står för notan. Öronmärkta pengar för ungas psykiska hälsa, närundervisning och sysselsättningsfrämjande åtgärder hade inte kostat mer än Lex Lindstöm 2, som låter arbetslösa 60+are gå i pension. Men de hade hjälpt en massa unga hållas på benen som tagit dom ut i arbetslivet.
Såväl Sipilä som Orpo utryckte sin oro för alla de företag som idag letar arbetskraft men inte lyckas få den. Orpo sträkte ut händerna och sa att vi behöver förstå att man i detta läge har provat alla lätta lösningar. -Bullshit, fnös jag själv direkt jag hörde finansministern säga så. Det tror jag också alla större bolag som letar experter till sina växande industrier gjorde. Finska företags problem i att hitta kompetent arbetskraft nu och idag löses bara på ett sätt. Och det är lätt åtgärdat.
Det gör man genom att slopa behovsprövningen på utländsk arbetskraft som idag är en så byråkratisk process att det kan ta upp till 8 månader innan personen i t.ex. Indien fått tillstånd att jobba i t.ex. energiklustret i Vasa. Om en bolagschef säger att det är lättare att öppna en filial i Asien kan jag aldrig köpa Orpos uttalande om att man har försökt med alla lätta lösningar. Att slopa behovsprövningen är lätt, kostar ingenting, sparar på onödig byråkrati och får fler personer i jobb i Finland.
Visst fanns det bra saker i regeringens budget för 2019. Krisstödet till lantbruket är ett. En form av stöd för studiematerial till andrastadiets studerande ett annat. Riktiga pengar för att börja rena Östersjön och minska på föroreningarna var också bra. Poliserna ska bli fler och det ska bli lättare att börja småspara. Sånt tackar vi för.
En sista kommentar över helheten måste jag ännu yttra. Nog har vi ju vetat att jämställdhet inte prioriteras av något av regeringspartierna, men nog förvånas man ju på att regeringen kan hålla en timmes lång presskonferens utan att nämna ordet jämställdhet eller kvinnor. Ni läste rätt 55 miljarder i budgeten och 0€ för jämställdhet.
Tur det snart är val.
